Under början av 1980-talet spelade Bristol City upp sig till Second Division. Detta i en tid då ekonomin krisade rejält. Detta till trots hade man landets mest välbetalda spelare i Julian Marshall, Chris Garland, Jimmy Mann, Peter Aitken, Geoff Merrick, David Rodgers, Gerry Sweeney och Trevor Tainton, åtta spelare som tillsammans fick namnet "The Ashton Gate Eight". Lönerna var skyhöga för en klubb som inte låg i högsta divisionen och som dessutom hade det mer än knapert i kassakistan. Det gick som det gick. Konkursen var ett faktum. Det nya bolaget, BCFC (1982) Ltd, tog över. Strukturerade nya lönesättningar och fick de åtta spelarna att halvera sina löner. Supportrarna tackade sällskapet men kunde med fasa se samma spelare vara med och spela ner klubben till fjärde divisionen. Idag ser supportrarna som var med på denna tiden tillbaka på ett fiaskolag. Spelare som dessa i "The Ashton Gate Eight" levde i fantasivärldar med lyx och glamour trots att man aldrig riktigt hade täckning för det. Felet låg högre upp. Styrelsen som godkände och bestämde, gullade och fjäskade. Exempelvis: några av spelarna tecknade skyhöga kontrakt på över 10 år men presterade stundtals sämre än den mest mediokra spelaren i truppen. Det fungerade inte. The Ashton Gate Eight är idag historia men ändå något som man skall lära sig något av. Med den typen av klubbpolitik finns det inget annat än undergång att räkna med.
onsdag 3 augusti 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar