High flying birds

En dryg fjärdedel av säsongen är spelad. Vi kan konstatera att Premier League-tabellen innehåller några överraskningar, så här långt:

• Fulham på 15 plats, med bara 10 inspelade poäng. Klart negativ överraskning.
• Norwich på 8 plats. Även om det är tight om platserna, och det inte skiljer många poäng ner till nedflyttning, så är det ändå en positiv överraskning för mig.
• Newcastle. 22 poäng, tredje plats, en poäng upp till Man U på andraplatsen. Väldigt positiv överraskning.

Jag skulle vilja stanna upp lite vid Newcastle United, och se vad det egentligen är som har fått skatorna att lyfta så högt i år. Vi har några självklara ljuspunkter som Demba Ba (8 mål hittills) i anfallet och ett något sånär enkelt spelschema i början av säsongen. Men det måste finnas något mer. Man har trots allt gjort sig av med en del tongivande spelare, från förra året.

Man brukar prata om att kontinuitet är värdefullt för lag och tränare. Tittar vi på Newcastles startelvor hittills i år, så ser vi att 7 spelare har startat alla tio matcher. Två spelare har startat 9 av dem. En har startat 8 matcher och en 7. Där ser vi ett tydligt tecken på just kontinuitet.

Om vi tittar på spelschemat hittills så har det alltså varit ett ganska enkelt sådant. Matcher mot förmodade mitt/bottenkonkurrenter som Sunderland, QPR, Villa, Blackburn och Stoke. Men också oavgjorda tillställningar mot Tottenham och Arsenal. Tydliga tecken även här. Man vinner mot de man "skall" vinna, och man tar poäng mot förmodade topplag.

Vi skall väl inte ropa hej ännu, men Newcastle United har överraskat i fall mig. Och man har definitivt satt sig i respekt hos motståndarna. Nu på lördag spelar klubben mot Everton hemma. Därefter är det ett två veckors PL-uppehåll, sedan stundar dubbla bortamatcher i Manchester. Först mot City, sedan United.

Och omgången efter det tar de sig an Chelsea, hemma på St. James' Park. Det börjar hetta till nu, för de svartvita.