Dario Gradi i siffror

1,374 matcher. 

500 segrar

508 oavgjorda

366 förluster

123,660 matchminuter

24 år i tjänst.

71-årige Crewe Alexandra-legendaren och f.d managern Dario Gradis liv i siffror som manager.

Helt klart imponerande!

On this day in history

Sir Stanley Matthews blir 1965 utsedd till general-manager för Port Vale. Sitt första manageryrke efter den avslutande karriären som spelare. Matthews lockas till Burslem av Vales manager Jackie Mudie, en gammal vän och lagkamrat från åren i Blackpool. De bägge hade grundtanken att finslipa unga talanger och sedan sälja dem för att stärka upp klubbkassan. Planerna slog aldrig ut på det sätt som Matthews och Mudie helst av allt hade sett. Mudie fick sparken 1967 och Matthews flyttades ner tll manager. Han vann aldrig några framgångar som ledare och fick lämna klubben 1968. Sir Stanley Matthews karriär som ledare var inte ens en skugga av hans tid som fotbollsspelare. En av Englands bästa genom tiderna floppade som manager och något mer arbete i England än det i Port Vale skulle det aldrig komma att bli.

Lite mer konstgräs framöver.

Vi har varit inne på det tidigare, här på TLC. Och nu har FA beslutat att godkänna spel på konstgräs, i viss begränsad utsträckning. Beslutet innebär att kvalificeringsomgångarna till FA cupen samt Womens FA cup och FA Trophy, får spelas på konstgräs. När det gäller FA cupens huvudomgångar är det dock enbart naturgräs som gäller, också framöver.
För den klubb som har konstgräsplan, och som eventuellt når den första omgången i FA cupen efter lyckat kval. För den klubben kommer det att bli spel på annan ort och annan arena, med riktigt gräs.


Man har också undersökt intresset och röstat om eventuell användning av konstgräs också i League One, League Two och Championship. Men förutom positiva tongångar bland klubbarna i League Two, så är en klar majoritet fortsatt emot att konstgräs skall tillåtas. 
Vad det handlar om? Ja, det skrivs aldrig ut. Men en inte alltför vågad gissning stavas pengar. Det är såklart dyrt att hålla sig med naturgräs, speciellt om man vill ha en bra standard på det. Något som då avspeglar sig i att mindre klubbar i lägre divisioner är mer positivt inställda till konstgräs och vad det innebär i minskade underhållskostnader.


Som åskådare kommer jag alltid att föredra naturgräs. Och dessutom nästan se sporten som en helt annan, när den spelas på konstgräs. Men så har jag kallats bakåtsträvande mer än en gång, också.

One more for Dixie

När Arsenal legenden och försvararen Lee Dixon 2002 lade skorna på hyllan så kunde han se tillbaka på 14 års tjänst i Arsenal, 458 matcher för klubben och 22 landskamper för England. Då Dixon som 24-årig 1988 värvades från Stoke så skulle spel i högsta divisionen komma att bli den första efter tidigare säsonger i Burnley, Chester och Bury. Dixon spelade därmed i varenda division. Hela 91 stycken av Football League 92 arenor satte han fötterna på. Arenan han missade; Fulham FC:s Craven Cottage.

Därför finns det supportrar idag som vädjar till klubben att bara för en match den kommande säsongen sätta in 48-årige f.d högerbacken Dixon i bortabataljen mot Fulham. Ett sätt att skapa historia. Både klubbmässig och individuell men mest av allt kultmässig historia. Vad Wenger säger om saken har dock inte kommit TLC till kännedom.

Chesham - I Guds namn

Fotboll och politik har varit något som gått hand i hand genom historien. 

Vare sig man vill det eller inte

Så även religion.

I Buckinghamshire finns Southern League-klubben Chesham United FC. En klubb där storspelare som Bruce Grobbelaar och DJ Campbell spelat. The Generals, som klubben kallas, grundades av medlemmar av General Baptist Church har sedan starten 1917 värnat om sitt religiösa arv.  Vid klubbens årsmöten brukade det bara för ett par årtionden sedan sjungas psalmer och gudstjänster hölls. Predikanter predikade och bibelläsning var lika vanligt som att läsa en dagstidning.

Idag tonar man ner på det hela men stommen är ändå som förr. Vid en match i mitten av 1960-talet fick lagkaptenen för United rött kort efter en hetlevrad närkamp. Han vägrade gå av planen och sa till domaren; "Only God can judge me". Klubbens supportrar har hakat på traditionen och kallar sig för "The Crusaders". En supporter till klubben säger skämtsamt; "Chesham har världens mest kända supportrar; Gud, Jesus och jungfru Maria". Korsfararna från Buckinghamshire får dock be till mer än högre makter för att kunna nå toppen. Klubbens meriter är få, Man nådde tredje omgången av FA Cupen 1979/80 och vann Isthmian League Premier Division 1992–93. Längre än så har inte bönerna nått.

Cech tror på upprepad bragd

Chelsea gjorde sin sämsta ligasäsong på 10 år då man förra säsongen kom på en femteplats. Man räddade äran genom att bärga Champions League-pokalen för första gången i klubbens historia. En bedrift som lagets veteran Petr Cech tror kan komma att upprepa sig den kommande säsongen. Till BBC Sport säger den 30-årige tjecken; "-Vi har revanschlusta efter förra säsongen, nya duktiga spelare och står inför en utmaning; att vinna trofén som regerande mästare. Det har aldrig hänt tidigare. Jag tror vi fixar det."

Sådana uttalanden väcker hopp hos supportrarna och ingjuter ökat självförtroende och mod i truppen. Det är på sådana axlar som Cech sådant skall vila. Rutinerade axlar. Cech som blev utnämnd till Årets Spelare förra säsongen är en veteran i gänget och är den utlänning i truppen som gjort flest matcher, över 300, för Chelsea. Sådana ord och uttalanden lyssnar man på och tar åt sig av.

Walesiskt fotbollsupplopp på engelsk hästkapplöpningsarena

Fotbollssäsongen har inte ens börjat. Det hindrar inte supportrar till Cardiff och Swansea från att ligga i luven på varandra. Fysiskt dessutom och på en sådan udda plats som en hästkapplöpningsbana. Vart? Ja, inte i Wales ivarjefall. I Berkshire. Uppemot 60 personer drabbade i förra helgen samman inne på Newbury Racecourse. Inför ögonen på chockade hästentusiaster så slogs walesarna med varandra i ett böljande inferno i 15 minuter innan polisen kom till platsen. Då hade oroligheterna eskalerat ifrån ståplatsläktaren ända in på kapplöpningsbanan. De anländande första polispatrullerna lyckades inte lugna ner den hetlevrade stämningen. Ett ögonvittne säger till BBC News; "-De var som hungriga hundar som rev och slet i sina byten. Det var blod överallt."

Två Swansea-supportrar, 26 och 33 år gamla, greps. Thames Valley-polisen säger idag att man inte har en aning om varför bråket började; "-Det kan vara uppstyrt och det kan vara en tillfällighet. Spontana bråk brukar dock inte ske på hästkapplöpning." TLC har nåtts av ryktena som säger att två svensexor ägt rum samma dag och samma plats. Det ena sällskapet från Cardiff och det andra från Swansea. Svensexor som uppenbarligen spårade ur. En tillfällighet? Ifall de stundande bröllopen fortfarande kommer att äga rum förtäljer dock inte historien.

Senaste tidens övergångar

TLC:s redaktion ligger i semesterdvala. Detta påverkar inte transfer-fönstret. Tvärtom. Sedan den 6 juli har närmare 80 övergångar gjorts. Wayne Bridge till Brighton, Chelseas Kalou flyttar till Frankrike, Birmingham värvar danskt och Crystal Palace säljer sin skyttekung. Sunderlands Gyan flyttar till Mellanöstern, Leeds säljer och köper målvakter medan Manchester Uniteds Park Ji Sung krängs av för två miljoner pund till QPR. 

Detta och en massa mer... 

*** 

Pim Balkestein [Unattached - AFC Wimbledon] 

Ryan Brunt [Stoke City - Leyton Orient] Loan 

William Edjenguele [Panetolikos - Coventry City] Free

Andy Lonergan [Leeds - Bolton] Undisclosed

Adrian Mariappa [Watford - Reading] Undisclosed

Liam Palmer [Sheffield Wednesday - Tranmere Rovers] Loan

Florent Cuvelier [Stoke - Walsall] Loan

Dean Holden [Rochdale - Walsall] Free

Marcus Holness [Rochdale - Burton] Free

Clinton Morrison [Sheffield Wednesday - Colchester] Free

Nejc Pecnik [CD Nacional - Sheffield Wednesday] Free

Darren Ambrose [Crystal Palace - Birmingham] Undisclosed

John Cofie [Manchester United - Sheffield United] Loan

Paul Coutts [Preston - Derby] Undisclosed

Rohan Ince [Chelsea - Yeovil] Loan

Kevin Malaga [Nice - Coventry] Free

Barry Nicholson [Preston - Fleetwood] Free

David Noble [Exeter - Rotherham] Free

Karleigh Osborne [Brentford - Millwall] Free

Miles Addison [Derby - Bournemouth] Undisclosed

Freddy Eastwood [Coventry - Southend] Free

Hayden Mullins [Portsmouth - Birmingham] Free

Hugo Rodallega [Wigan - Fulham] Free

Etien Velikonja [NK Maribor - Cardiff] Undisclosed

Jan Vertonghen [Ajax - Tottenham] Undisclosed

Yoann Arquin [Hereford - Notts County] Free

Yassine El Ghanassy [Gent - West Brom] Loan

Steve Howard [unattached - Hartlepool]

Billy Jones [Exeter - Cheltenham] Free

Paddy Kenny [QPR - Leeds] Undisclosed

Jamie Lowry [unattached - Plymouth]

Joel Lynch [Nottingham Forest - Huddersfield] Free

Michael Raynes [unattached - Oxford]

Michael West [Ebbsfleet - Crewe] Undisclosed

Diogo Amado [Uniao Leiria - Sheffield Wednesday] Free

Jose Manuel Flores [Genoa - Swansea] £2m

Jonathan de Guzman [Villarreal - Swansea] Loan

Asamoah Gyan [Sunderland - Al-Ain] Undisclosed

Gavin Hoyte [Arsenal - Dagenham & Redbridge] Free

Emmanuel Ledesma [unattached - Middlesbrough]

David Lucas [unattached - Birmingham]

Nicky Shorey [West Brom - Reading] Free

Alan Smith [Newcastle - MK Dons] Free

Michael Bostwick [Stevenage - Peterborough] Undisclosed

Jake Caprice [Crystal Palace - Blackpool] Free

Luke Chambers [Nottingham Forest - Ipswich] Free

Mark Connolly [Bolton - Crawley] Free

Jordan Cook [Sunderland - Charlton] Free

Mike Grella [Bury - Scunthorpe] Free

Eldin Jakupovic [Aris Salonika - Hull] Free

Park Ji-sung [Manchester United - QPR] £2m

Joss Labadie [Tranmere - Notts County] Free

Peter Lovenkrands [Unattached - Birmingham] Free

Paul Parry [Preston - Shrewsbury] Free

Christian Ribeiro [Bristol City - Scunthorpe] Free

Manny Smith [Walsall - Notts County] Free

Lawrie Wilson [Stevenage - Charlton] Undisclosed

Craig Woodman [Brentford - Exeter] Free

Mathias Pogba [Wrexham - Crewe] Nominal fee

Joe Anyon [Lincoln - Shrewsbury] Free

David Artell [Crewe - Port Vale] Free

Gael Bigirimana [Coventry - Newcastle] Undisclosed

Wayne Bridge [Manchester City - Brighton] Loan

Adam Clayton [Leeds - Huddersfield] Undisclosed

Steven Davis [Rangers - Southampton] Free

Denilson [Arsenal - Sao Paulo] Loan

Richard Duffy [Exeter - Port Vale] Free

Jake Forster-Caskey [Brighton - Oxford] Loan

Marcus Haber [St Johnstone - Stevenage] Undisclosed

Salomon Kalou [Chelsea - Lille] Free

Matthew Lowton [Sheffield United - Aston Villa] Undisclosed

Nathaniel Mendez-Laing [Wolverhampton - Peterborough] Undisclosed

Chris Neal [Shrewsbury - Port Vale] Free

Charlie Oatway [unattached - Brighton]

Sascha Riether [Cologne - Fulham] Loan

Simon Walton [Plymouth - Hartlepool] Free

Chris Weale [Leicester - Shrewsbury] Free

Jonathan Woodgate [Stoke - Middlesbrough] Free

Back to the Gillingham roots

New Brompton FC grundades 1893. 20 år senare, 1913, skulle man komma att byta namn till Gillingham FC. 

I år firar man 100-års jubileum.

Rött och blått var klubbens första färg, något man i den till vardags blåvita Kent-klubben vill ta fasta på och hedra. Den kommande säsongens hemma och bortaställ är en klassisk 

"back to the roots"-tröja. En talesman för klubben säger att "det är en fråga om traditioner och stolthet". Man gör det dessutom med känsla och tidstypisk klassisk stil. Snörning på en fotbollströja är något av det läckraste som finns. Gillingham har fattat det.

Clay Cross Town FC - Englands hårdaste arena.

I Clay Cross utanför Chesterfield försöker man öka intresset kring sin non-league klubb, Clay Cross Town FC harvar runt i Central Midlands Football League och intresset är minst sagt svalt. Klubben valde som en del i det hela att ge den lilla stadens företag chansen att bestämma namn på arenan kommande säsong. Konceptet var enkelt, valde man att sponsra klubben kunde man även köpa en lott för £10 som innebar att man deltog i tävlingen om att få sitt företagsnamn som arenanamn.

Snopna blev nog de flesta när klubbens ordförande drog den lokala tatueringsstudion som vinnare, detta innebär alltså att Clay Cross Town FC spelar på The Devil Made Me Do It Ground kommande säsong.
Dock tar Clay Cross det hela lättsamt och ordföranden Martin Roberts menar att det enbart gett klubben uppmärksamheten den behöver. Nu återstår det bara att se ifall klubben lyckas skrämma sina motståndare med namnet, och vem vet, det kanske behåller det om det blir en lyckad säsong.

Leaving too soon?

Är det inte lite väl tidigt för Andy Carroll att lämna Liverpool redan nu? Det ryktas ju om antingen utlåning till Milan(!) och nu senast om att West Ham är intresserade av att värva/låna den långe med hästsvansen. 
Visst, Carroll blev ingen succé i Liverpool, efter storvärvningen från Newcastle. Men kan ni säga mig någon som varit succé i Liverpool senaste åren? Och nej, vi räknar inte Daniel Aggers andraplats i VM för flest tatueringar på kortast möjliga tid.


Jag tror; Liverpool har misslyckats rejält de senaste åren. Men den klubben, de förutsättningarna och den historiken. Självklart finns alla ingredienser rent klubbmässigt, för att man skall kunna slå sig in i topp 4/5 igen. 
Men paniken sprider sig förstås, och man siktar kanske på att tjäna tillbaka en del av de 35(?) miljoner pund som man betalade för Andy Carroll? Is i magen, är väl mitt bästa tips. Att det är en bra anfallare behöver vi inte diskutera. Istället borde övriga delar av laget ses över och diskuteras, framförallt nu med tanke på ny tränare.


Å andra sidan; kanske är det just nye tränaren Brendan Rogers som vill göra sig av med Carroll. Sista ordet är inte sagt. Men det luktar märkligt.

Mellanöstern har hittat till Nottingham.

Nottingham Forest blir nästa i raden av engelska fotbollsklubbar med ägare från mellanöstern. Förre ägaren och nu avlidne Forest-supportern Nigel Doughty satte upp klubben för försäljning i Oktober men hans bortgång knappt fyra måader senare försvårade en försäljning. Nya ägarna, familjen Al-Hasawi från Kuwait sa i ett pressmeddelande.
"Det är en ära för oss att få ta kontrollen över denna fantastistiska klubb och ni kan vara säkra på att vi kommer att göra allt för att få Forest till ett så framgångsrikt lag som möjligt."

Forest supportrar drömmer om framgångarna man hade i slutet på 70 och 80-talet och därför var 3-års sejouren i League 1 med start 2005 inget klubben hade räknat med. Man tog sig tillbaka till Championship 2008 och efter att ha blivit utslaget i playoff-spelet två år i rad hamnade man på en osmickrande 19:e plats förra säsongen. Al Hasawi håller presskonferens 14-juli då får vi veta om de är rätt personer att bringa fornstora dagar till City-ground igen.

Fingrarna i syltburken.

Det är ju ett ganska välkänt faktum och en bekant regel, att fotbollsspelare inte får betta på matcher de själva, eller egna lagen, deltar i. Nu vet vi inte alls ifall så är fallet, och detta kan mycket väl vara en storm i ett litet vattenglas. Men.


Arsenals Jack Wilshere har fått en varning från Uefa, sedan han twittrade att lagkamraten Frimpong var "worth a cheeky 10 pounds", som förste målgörare när Arsenal mötte Olympiakos i CL, i december 2011. Han twittrade också efter matchen att "Frimmy var väldigt nära att ge mig vinst där", efter att Frimpong missat i ett bra läge.


I efterhand meddelade Jack Wilshere att han visst är medveten om reglerna, och att det hela bara var ett skämt. Och det kan ju tyckas vara just det, ett oskyldigt skämt. Samtidigt är det rätt onödigt att utsätta sig för risken att få ögonen på sig. Spelskandaler i fotbollen har vi liksom sett nog av.
Dessutom lär det inte gå någon nöd på unge Wilshere. I alla fall inte så att han måste hoppas på Fru Fortuna (eller målglada lagkamrater...) för att sätta mat på bordet.

Jonathan Woodgate flyttar hem.

Middlesbrough-sonen Jonathan Woodgate väljer med alla största sannolikhet att avsluta karriären i sin hemstad. Försvararen har skrivit på ett tre-års kontrakt med Boro efter att ha genomfört den medicinska undersökning i Fredags. Woodgate lämnade Riverside för spel i Tottenham för fyra år sedan efter att ha gjort ett misslyckad sejour i Real Madrid där han alltså blivit utlånad till Boro.

Woodgate har haft en skadedrabbad karriär bakom sig vilket enbart gett honom 329 matcher i sin proffskarriär efter att det hela startade i Leeds 1998. Han lämnade Elland Road 2003 för Newcastle och det var efter ett år där som det alltså bar av till Spanien. I Real gjorde han dock enbart 12 framträdanden på nästan tre säsonger tack vare skador. Jonathan har även förärats med 8 landskamper för England.

Konsten att göra sig omöjlig?

Ja, vad skall vi annars kalla Robin van Persies utspel, från förra veckan, där han förklarade att han inte kommer att förlänga det avtal han har med Arsenal (som löper ett år till)? Spelaren själv vet att han är inne på sitt sista år nu, Arsenal vet det också, Arsene Wenger vet det, fansen vet det. Vill man att en sådan kille spelar, på bekostnad av någon som har längre avtal och tydligare ambitioner? Tveksamt.
Inget annat än att van Persie säljs till City, Real Madrid, Barcelona eller liknande, känns rimligt nu. Holländaren har gjort sig omöjlig.


Van Persie var i sitt uttalande så respektfull som han kunde, både mot klubben Arsenal och tränare Wenger. Förklarade hur mycket han har älskat sina år där, hur han har vuxit från pojke till man. Men att han samtidigt är osäker på var klubben vill, och att han önskar höga ambitioner och jakt på titlar. 


Självklart är det ett tufft slag för vilket fotbollslag som helst, att tappa en spelare av den här kalibern. Men bättre att casha in några pengar alls den här sommaren, än att dras med en nedstämd van Persie som redan har bestämt sig för att dra till nytt ställe om senast ett år.
Bättre att fylla på med andra spelare som vill något med klubben. Som är hungriga i jakt på segrar och i framtiden också kanske titlar.

Zola stannar i London

Gianfranco Zola, som inte behöver någon närmre presentation, har skrivit på ett kontrakt över två år med Watford. 
Han tar däröver rollen efter Sean Dyche, som nyligen fick sparken av klubbens nya ägare, familjen Pozzo.
Installationen av Zola uppges bara vara ett kliv i den riktning som nu skall tas för att Championshipklubben skall återvända till fotbollens finrum och Premier League. 


Zola är inte den ende som är ny på jobbet, eller en del i satsningen på att ta sig tillbaka till högsta division. Klubbens nya tekniske chef Gianluca Nani informerar om att klubben har långt gångna planer på hur man skall ta sig tillbaka, och även bli en ekonomiskt välmående klubb. Mycket av detta skall ske genom ledningens "världsledande scouting-nätverk". Man är dock noga med att påpeka att detta inte på något vis kommer påverka klubbens identitet.
Klubbens supportrar är dock oroliga, och menar att de lokala talangerna kommer få stå tillbaka för italienska ungdomsspelare som behöver erfarenhet...


...Pozzo tog över klubben förra fredagen, och verkar redan hamna i blåsväder. Om två år kan vi resumera.

Det var då - Bilden berättar

Året är 1973 och Burnley har precis vunnit uppflyttning till Division One efter seger borta mot Preston på Deepdale. Tusentals överlyckliga supportrar stormar planen och festar dagen, kvällen och natten lång i både Preston och Burnley. Just festandet i Preston blir stökigt då traktens invånare inte uppskattar Burnleys närvaro.

Veckans värvningar

Eftertraktad islänning klar för Spurs, Everton och Coventry utnyttjar Glasgow Rangers fördärv medan Bradford, Oldham och Colchester värvar Premier League-spelare. TLC har de 34 övergångar från onsdagen och torsdagen här. 

***

Tommy Doherty [Klubblös - Exeter] Free

Paul Black [Oldham - Tranmere] Free

Billy Bodin [Swindon - Torquay] Okänd summa

Luke Clark [Preston - Accrington Stanley] Free

Seanan Clucas [Preston - Bristol Rovers] Free 

Greg Cunningham [Manchester City - Bristol City] Okänd summa

Ben Alnwick [Tottenham - Barnsley] Free

Stephen Darby [Liverpool - Bradford City] Free

Fraser Forster [Newcastle - Celtic]Okänd summa

Kevin Kilbane [Hull - Coventry] Free

Fabio Nunes [Portimonese SC - Blackburn] Okänd summa

Pavel Pogrebnyak [Klubblös - Reading]

Jason Shackell [Derby County - Burnley] Okänd summa

Jake Speight [Wrexham - Mansfield] Okänd summa

Byron Webster [Northampton - Yeovil] Free 

Joe Widdowson [Rochdale - Northampton]

Ryan Austin [Klubblös - Kidderminster Harriers]

Christian Burgess (Klubblös - Middlesbrough]

Lee Croft [Derby - Oldham] Lån

Arron Davies [Northampton - Exeter] Free 

Lateef Elford-Alliyu [West Brom - Bury] Free

John Fleck [Rangers - Coventry] Free

Rene Gilmartin [Watford - Plymouth] Free

Ashley Hemmings [Wolves - Walsall] Free

Adam Lockwood [Doncaster - Bury] Free

Marcus Marshall [Rotherham - Bury] Free

Matt Mills [Leicester - Bolton Wanderers] Okänd summa

Bondz N'Gala [Yeovil - Stevenage] Okänd summa

Steven Naismith [Rangers - Everton] Free

Oliver Norburn [Leicester - Bristol Rovers] Free

Freddie Sears [West Ham - Colchester] Free

Gylfi Sigurdsson [Hoffenheim - Tottenham] okänd summa

Garry Thompson [Klubblös - Bradford City]

Aaron Wilbraham [Norwich City - Crystal Palace] Free

Kenny allsysslaren

Kenny Deuchar fyller år idag. Jaha, tänker ni. Vem är han då? Jo, Deuchar är anfallare i skotska Livingston och är mest känd för att vara den efter legenden Jimmy Greaves som gjort sex liga-hattricks på en och samma säsong. Karriären har omfattat spel i skotska Premier League med både Falkirk och St Johnstone men även också engelsk i League Two med Northampton och transatlantiskt med Real Salt Lake i MLS.

Deuchar som idag fyller 32 år är mer än bara fotbollsspelare. Han är utbildad läkare och direktör på restaurangkedjan Town House Restaurants. Många järn i elden. Kenny lagar och gör mål. Operera kan han också. TLC gratulerar mångfacetterade Deuchar och önskar honom likt er läsare en mycket trevlig helg!

Leeds backar för hot och våld

Mordhot, stenkastning och psykningar förra sommaren. Det blev för mycket för Leeds styrelse.

Klubben ställer in sin träningsmatch mot Braford Park Avenue som skulle gått av stapeln i början av augusti. Förra året vid samma tid anfölls Leeds spelarbuss av supportrar till det andra Bradford-laget, City. Dåvarande managern Simon Grayson fick söka skydd på hedersläktaren.

Utanför arenan stod horder av ungdomar som gjorde allt för att psyka och sabotera för gästande Leeds.

Avenues direktör Kevin Hainsworth är ledsen och bedrövad.Till tidningen Telegraph & Argus säger han; "-Det är så förbannat synd att detta skall behöva inträffa. De som är ansvariga för handlingarna är ju inte ens våra supportrar. De är inga supportrar. De gillar inte fotboll. De håller på City"

Rivaliteten i Yorkshire är därmed mer än spänd.

Say chee.. peace!

The Football League, Championship, League One och Two, heter sedan säsongen 2010/11 npower Football League efter sponsoren med samma namn. Tidigare hade stora varumärken och bolag som Coca Cola och Barclay haft namnrättigheterna. Sponsorer är dock inget gammalt inom Football League. Tvärtom. Ligan som grundades 1888 skulle få vänta så långt som nästan ett sekel på att få en huvudsponsor. 1983 skrev japanska kamerajätten Canon kontrakt med ligan och kunde på så sätt pumpa in pengar i det som mellan 1983 till  1986 skulle kallas för Canon League. Under dessa år eskalerade huliganismen och våldet på och runt arenorna. Flertalet förbud började anammas där supportrarna inte fick ta in medhavd dryck, mat, vapen av alla dess slag och kameror. Föremål som kunde kastas och användas på arenan. Det sista förbudet väckte starka åsikter hos sponsoren. Givetvis. Högt uppsatta personer inom Canon ville rucka på förbudet och hävda att Canons produktvar "en fredlig kamera". Alla sätt är bra utom de dåliga. Kanske en av anledningarna till att sponsoravtalet endast gällde under tre års tid?!

Bryan Robson: "-Bekämpa huliganismen med eldkastare"

"The police should have turned the flamethrowers on them"

Ipswich manager Bryan Robson ger 1978 sin syn på saken rätt ut i etern om huliganismen och en lösningen på den. Han är rasande över det som bara minuterna innan har skett på The Den. FA Cupens sjätte omgång mellan hemmalaget Millwall och gästande Ipswich förvandlas till ett krig på läktarna. Då Millwalls ligister inte kommer åt gästernas så vänder man sig mot sina egna och misshandlar flertalet åskådare. Robsons radikala åsikt på lösningen väckte debatt. Robson fick dock glädjas över seger med 6-1 och att hans Ipswich senare under året skulle komma att vinna hela FA Cupen. 

Rovers behöver ansiktslyftning

Doncaster Rovers ägare John Ryan har gjort sig rik på kosmetika och skönhetsvård och anses vara en av de mest framstående inom området. Då Doncaster Rovers i våras åkte ur Championship så kunde inte en supporter hålla sig. Supportern gick förbi Ryan på Keepmoat Stadium och sade;

"Du håller på med ytliga saker som skönhet och smink. Är det någon som förtjänar en ansiktslyftning så är det Rovers. En rejäl sådan. Börja från tårna och jobba uppåt."

TLC känner dock inte till Ryans reaktion men kan ändå säga att hans investeringar i klubben för att förhindra nedflyttningen ändå skall kräddas. Ryan gjorde allt från att byta manager till att öppna upp plånboken till max. Ändå räckte det inte. Eller som en supporter till klubben skrev på ett forum; "Kan man jämföra Rovers med en människa så är det en gammal tant som tror att hon fortfarande är 25. Den beauty boxen kostar."

Humor och ironi i en svår stund. 

On the Ball, City

"Kick off, throw in, have a little scrimmage,

Keep it low, a splendid rush, bravo, win or die. On the ball, City, never mind the danger,

Steady on, now's your chance,

Hurrah! We've scored a goal.

City!, City!, City!"

Låttexten här ovan är den äldsta fotbolls och inmarschsången i världen. On the Ball, City, heter den och tillhör Norwich City. Sången skrevs 1890. Klubben tog den till sig 1902.

Twittrande rasist blir föremål för polisutredning

Efter att Ashley Cole och Ashley Young missat sina straffar, vilket medförde att det engelska landslaget slogs ut ur årets EM, rann det över för en engelsk medborgare. I skydd av nätets anonymitet kablade den förgrymmade engelsmannen ut rasistiska meddelanden om de bägge spelarna på det sociala nätverket twitter; något han, eller hon, nu får ångra då det hela blivit ett fall för den engelska poliskåren.

Engelska fotbollsförbundet gick snabbt ut och kallade det hela för smaklöst och oacceptabelt, vilket fick twittraren att dra öronen åt sig och försöka släta över det hela;

"Allt jag har att säga är att det var ett enkelt skämt, och att ni måste lära er att slappna av. Polisen vet att jag bara skojade och dom kommer förhoppningsvis släppa det hela..."

Polisen i West Midlands, som har ett eget twitterkonto, var dock av annan mening, och svarade användaren:

"Fel! Dina kommentarer kan bryta mot allmän ordning. Vi har anvisat de utsatta i hur de anmäler det inträffade till polisen."

Då den anklagades, eller i alla fall dennes konto och dator, verkar befinna sig i London har det hela blivit ett fall för Londons Metropolitan Police. En talesman för polisen säger:

"Vi är medvetna om att det skall ha förekommit rasistiska kommentarer på Twitter efter straffslagningen, och har i samband med detta påbörjat en utredning."

En talesman på Twitter låter meddela att det finns klara regler som reglerar beteende och uppförande på nätverket, och att man kommer följa upp alla anmälningar om att dessa har brutits. Det finns dock begränsande omständigheter till att användarinnehåll skall utsättas för censur, dessa innefattar bland andra kriminella aktiviteter och direkta hot om våld.

Inga arresteringar skall, än så länge, ha skett.

Det kostar att hylla IRA i Coventry

Att använda den sociala nätverkstjänsten Twitter som fotbollsspelare har tidigare skapat frustration hos managers när spelare har vädrat sina åsikter och tankar. I Coventry markerar man drastiskt. Den 24-årige mittfältaren Gary Deegan stängs av två veckor för att han skrivit "känslig information". Klubben säger i ett pressmeddelande att "Varken spelare eller klubbledning kommer att uttala sig i fallet förrän det är nedlagt och utagerat." Vad var det som egentligen skrevs som var så känsligt? Jo, irländaren Deegan hyllade IRA öppet med texten "Up the IRA". Opassande i en stad som Coventry där IRA 1939 sprängde en bomb som krävde fem människors liv. Fotboll och politik går hand i hand? Nja, delvis. Sunt förnuft och respekt bör också gälla. Coventry markerar därefter.

Zzzzövande på Windsor Park

Linfield får ta sig i kragen om man vill överleva den första omgången av kvalet till Champions League. Gårdagens 0-0 hemma mot färöiska B36 Torshavn var en sövande historia. I dubbel bemärkelse. Då manager David Jeffrey skulle byta in anfallaren Matthew Tipton i den 74:e minuten så satt spelaren nästan och halvsov. Så intressant såg matchbilden ut.
En straffmiss av Peter Thompson och ett bortdömt mål av Mark McAllister, närmare än så kom aldrig Belfastklubben en seger. Linfield var dock en stympad klubb igår som kom till spel utan skadade trion Alan Blayney, Philip Lowry och Michael Gault. Med dessa tillbaka i returen i Torshavn så kan en andra kvalomgång mot AEL Limassol bli verkligt.
***
Även Portadown spelade mållöst då man på bortaplan mötte makedonska Shkendija 79. Detta trots en mängd bra målchanser. Returen spelas nästa tisdag på Shamrock Park.

Fem minuter Oxford-lycka

Till hösten är det 20 år sedan som Oxford stod för sin historiska vändning hemma mot Portsmouth då man vände underläge 2-5 till 5-5 på fem minuter..

Dålig förebild

Shaun Cooper har spelat i Bournemouth i sju säsonger. En veteran och ett ankare i laget. En person som medspelare ser upp till. Med 243 matcher i ryggen för klubben så tycker man att en sådan spelare bör ha ansvar och lojalitet mot klubben som betalat hans lön de senaste säsongerna. Så är inte fallet. Coopers kontrakt gick ut under sommarledigheten, han fick ett nytt kontraktsförslag under våren som han ännu inte svarat på och då klubben drog igång första träningen i veckan så fanns ingen Cooper på plats. Manager Paul Groves har tålamod. Man har det med spelare som varit trogna klubben länge. Till BBC Radio Solent säger han; "-Jag ser helst av allt att Cooper förlänger sitt kontrakt men jag hade sett ännu fram emot att få tala med honom. Att han håller sig borta försvårar bara situationen."

TLC kan berätta att Cooper inte är tonåring och inte yngre än 25 år. Han är 28 år och bör ha tillräckligt med råg i ryggen att tala om hur han vill ha det. Verbalt alltså. Ansvar och ryggrad att kunna förklara sig. Att berätta hur man ser på saken och varför. Ge ett svar. Det gynnar bägge parter. Att hålla sig borta är ett tecken på social störning. Något fel är det ju.

AVB is a yiddo.

Ja, det blev ju så. Ingen blixt från klar himmel, direkt. Snarare har det varit en fråga om när det skulle bli klart och officiellt. Nu är det i alla fall så, och Tottenham Hotspur FC tränas nästa år av André Villas-Boas.
Villas-Boas är faktiskt några månader yngre än undertecknad, han är född i oktober 77. Bara den tanken svindlar lite när jag skriver den. Kan man vara manager i en stor klubb i vår ålder? Klart man kan, AVB vann både ligan och Europa League med Porto, redan för några år sedan. Han tog över Chelsea, och där gick det... sådär. Managern lyckades stöta sig rejält med ett gäng ganska inflytelserika spelare i Chelsea. Man petar inte t.ex. Frank Lampard utan att det kommer att betyda något för ens popularitet. Eller, för den delen, hur Chelsea FC spelar fotboll. Med ett tydligt facit i hand så misslyckades AVB i Chelsea. Roberto Di Matteo tog över och förvandlade klubben till f-ckin Champions League-segrare, på bara lite drygt två månader.


Nu gör alltså AVB entré på Spurs Lodge, och snart på White Hart Lane. I klubben som, tack vare Chelseas CL-vinst, nästa säsong missar den finaste turneringen i Europa. Den ironin.
Samtidigt ett revanschläge som heter duga. Jag tror inte direkt att det är leenden, öppna famnar och rosor i famnen som gäller när Tottenham och Chelsea möts, säsongen 2012/13. Det är det förstås aldrig, men nu får vi en extra krydda i den anrättningen.


Hur det kommer att gå? Inte en aning. Men att AVB har kompetens behöver vi inte tvivla på. Lyckas han dessutom hålla sig god vän med tongivande spelare i Tottenham, så visst kan han och klubben lyckas riktigt bra. Det spelarmaterialet har Spurs, det vet vi. Men det är också en helvändning från det som har gjort Spurs till en topp 4-klubb. Exit Harry Redknapp, enter Andé Villas-Boas. Ett byte mellan Tories och Labour skulle förmodligen märkas mindre, i vissa avseenden.


P.S. Bara så där i förbifarten så ser jag nu att det verkar som om Tottenham har bytt tröjsponsor. Exit Puma, enter Under Armour. Det blåser förändringens vindar i Norra London. Ja, inte i lite mindre norr, då. Där tuggar en välbekant fransman vidare. For now. D.S

Lagt kort ligger för McCreadie

Under 11 säsonger, 1962-1973, var han en försvarsklippa i Chelseas-backlinje. Mellan 1975-1977 var han manager i klubben. Lojaliteten mot klubben var hög. Hans krav likaväl. Skotten Eddie McCreadie var benhård. Vek sig aldrig. Konsekvent ut i fingerspetsarna. Tjurskallig dessutom. Detta fick ordförande Brian Mears erfara. En tid efter uppflyttningen till First Division blev McCreadie uppkallad till Mears kontor. På frågan om löneförhöjning på grund av uppflyttningen så svarade McCreadie att han hellre skulle kunna tänka sig en tjänstebil. Mears nekade denna önskan. McCreadies reaktion kom snabbt; "-Ok, din snåla jävel. Jag säger upp mig!" Innan Meras hann reagera hade McCreadie slängt igen dörren till kontoret. Mears var chockad, ringde upp McCreadie senare under dagen och tog tillbaka nekandet.; "-Det är klart att du skall ha en bil. Du har gjort mycket för klubben. Jag ber om ursäkt ifall du såg mig som snål." McCreadie var som sagt konsekvent; "- Du gjorde bort dig. Du får hitta en ersättare till mig. Lagt kort ligger."
McCreadie må ha varit tjurskalligt långsint med aningen lite för mycket stolthet och prestige i kroppen. Det får ändå anses vara fullt rimligt att ställa höga krav till en chef efter 11 års högpresterat arbete och en uppflyttning som manager. Visste inte ordförande Mears det tidigare så vet han det nu.

En bokstav innebar drastisk skillnad

Mycket ledsen och rejält snopen blev den 55-årige man boendes i Rotherham som en dag i april öppnade upp sin post. I ett brev från polismyndigheten stod det att läsa att mannen stängts av i ett år från Rotherhams matcher. Anledningen till detta var att han "uppmärksammats som uppviglare med undergrävande aggressivitet" Mannens fru ringde upp polisen för att få reda ut det hela som ett missförstånd. Maken har varit rullstolsbunden med nedsatt fysiska funktioner sedan 10 år tillbaka. Detta är verkligen ett missförstånd. Polisen stod dock på sig. Inte förrän den rullstolsburna mannen tillsammans med sin fru tog sig till polisstationen för att där möta polis och säkerhetspersonal runt matcherna kunde man dra ett streck över det hela. En bokstav i mannens efternamn hade försvunnit. Den egentliga misstänkte var istället en 25-åring med samma förnamn. En bokstav hade kunnat göra drastisk skillnad. Händelsen skapade dock en tråkig snöbollseffekt. Frun som intygade att mannen alltid varit en lugn och behärskad person förklarade dock att han av denna situation utvecklat just det som stod i anmälningen. Ifall mannen istället blev avstängd från hemmet det kommande året förtäljer dock inte historien.

Tipstack till S.Olsson

Smurfchock på Kings Cross

En del kallar dem julgranar. Andra drar till med muppar. Kategori A-supportrar i souvenirutstyrsel har många namn. I Hartlepool har man utvecklat det hela. Som smurfar. Detta fick London och dess population i trängseltrafikens tunnelbana uppleva den 7 maj i år då Hartlepool skulle bortaspela mot Charlton. 171 supportrar steg av tåget från nordost på Kings Cross iförda smurfklädsel. Snacka om att bjuda på sig själva. Londonpolisens insatschef skrattade gott åt händelsen och släppte de annars hårda fotbollstyglarna. Med en sådan outfit är en liga ofarlig och harmlös. Det kunde mer än 171 personer skriva under på.

Mr Cleen Sheet

13 säsonger gjorde David Seaman i Arsenal. Han blev en av de största spelarna någonsin i klubben med sina 405 matcher. I 130 av dessa matcher höll han nollan. Ingen annan målvakt tidigare på elitnivå har klarat av den bedriften. Seaman förklarade sig så här efter att emottagit priset; 
"-Äh, det är egentligen mina försvarare som skall ha priset. De gjorde grovjobbet för mig". 
Ödmjukhet på hög nivå.

Insändaren: "Match of the Decade"

Insändaren och signaturen Nicklas berättar idag om sin livs bästa match. Matchen mellan Liverpool och Newcastle 1996 som skulle komma att bli Årtiondets match.

***

Den har i efterhand kallats för "Match of the Decade", sammandrabbningen mellan Liverpool och Newcastle på Anfield 1996.

Onsdagen den 3 april 1996 är ett oförglömligt minne för mig. Jag var nämligen på plats den kvällen och det jag upplevde inför 40,702 åskådare är obeskrivligt. Fotbollspropaganda och en underbar atmosfär där Liverpool vände och vann med 4-3. Stan Collymores mål på övertid sitter fortfarande på näthinnan. Han och Robbie Fowler gjorde två var där Fowler redan efter två minuter fick bollen förbi Pavel Srníček i Newcastlemålet. Här började underhållningen. Les Ferdinand kvitterade minuterna senare och Newcastle ökade tempot då David Ginola gjorde 2-1. Det stod sig halvleken ut. Fowler hade precis kvitterat då yrvädret Faustino Asprilla dunkade in 3-2. Där trodde jag och brorsan att det var kört. Stan Collymore vägrade inse det. Med två mål gjorde han tillställningen makalöst bra. Då matchen var slut sa domaren Mike Reed att det "var den bästa matchen under hans karriär som han dömt". Jag intygar som åskådare. Steve McMannaman blev matchens lirare och jag hade turen att haffa honom utanför arenan efter matchen. Autografen på bröstet  av matchtröjan sitter idag inramad på väggen hemma i bostaden. Biljetten på svarta marknaden gick på 110 pund. I efterhand så hade jag kunnat betala det dubbla för kalaset.

Mvh

Nicklas

Övergångar - 2-3 juli

Juli månads första vecka rivstartade med 37 övergångar. Wycombe gjorde igår och idag klart med sex nya spelare, Blackburn gav tre miljoner pund för Newcastles Leon Best och Middlesbrough värvade hem Stuart Parnaby igen. Här har ni dagens och gårdagens övergångar.

***

Richard Logan [Exeter - Wycombe Wanderers] Free

Lee Angol [Tottenham - Wycombe Wanderers] Undisclosed

Will Atkinson [Hull City - Bradford City] Free

Jacob Butterfield [Barnsley - Norwich] Tribunal

Jamal Campbell-Ryce [Bristol City - Notts County] Free 

Gary Doherty [Charlton Atheltic - Wycombe Wanderers] Undisclosed

Farid El Alagui [Falkirk - Brentford] Free

Chris Hackett [Millwall - Northampton] Free

Oliver Lee [Klubblös - Barnet]

Dennis Oli [Gillingham - Wycombe Wanderers] Undisclosed

George Porter [Leyton Orient - Burnley] Undisclosed 

Rob Purdie [Hereford United - Shrewsbury Town] Live

Gregor Roberston [Chesterfield - Crewe Alexandra] Free

Lathaniel Rowe-Turner [Torquay - Luton] Free

Matthew Spring [Leyton Orient - Wycombe Wanderers] Undisclosed

Craig Stanley [Bristol Rovers - Aldershot] Free 

Luke Summerfield [Cheltenham Town - Shrewsbury Town] Free

Sam Wood [Brentford - Wycombe Wanderers] Undisclosed

Kevin Amankwaah [Rochdale - Exeter] Free

Pat Baldwin [Southend - Exeter] Free

Leon Best [Newcastle - Blackburn] £3m 

Danny Blanchett [Burton Albion - York City] Free

Carlos Cuellar [Aston Villa - Sunderland] Free

Fabio Da Silva [Man Utd - QPR] Loan

Ryan Edwards [Blackburn - Rochdale] Loan

Karim El Ahmadi [Feyenoord - Aston Villa] Undisclosed 

Stephen Elliott [Hearts - Coventry] Free

Jonathan Grounds [Middlesbrough - Oldham] Free

Kevin McIntyre [Accrington - Rochdale] Free

Darren Murphy [Stevenage - Port Vale] Free

Jennison Myrie-Williams [Stevenage - Port Vale] Free

Stuart Parnaby [Klubblös - Middlesbrough] Free 

Joe Rafferty [Liverpool - Rochdale] Free

Nathan Ralph [Peterborough - Yeovil] Free

Anthony Straker [Aldershot - Southend] Undisclosed

Sam Togwell [Scunthorpe - Chesterfield] Free

Gavin Tomlin [Dagenham & Redbridge - Southend] Undisclosed

Ashley Vincent [Colchester - Port Vale] Free

Lewis Young [Northampton - Yeovil] Free

Football Conference 2012/13

Woking får tuff debutmatch i sin comeback till BSP. Bortamatch mot favorittippade Wrexham. Luton Town inleder sin revanschsäsong hemma mot Gateshead och förra säsongens Football League-klubbar i Hereford och Macclesfield möts direkt. TLC kan idag presentera det inledande spelprogrammet för femte divisionen Blue Square Premier och sjätte-divisionerna North och South säsongen 2012/13. 

 http://www.footballconference.co.uk/news/details.php?news_id=7426

Wycombe Wanderers supporterägt.

En samling supportrar, Wycombe Wanderers Trust, har tagit över klubben som man köpt av tidigare ägaren Steve Hayes. Övertagandet innebär kontroll också över hemmaarenan Adams Park ground och träningsanläggningen.
Supporterövertagandet deklareras så här, av deras ordförande Trevor Stroud: "Vi är mycket glada att ha genomfört det här övertagandet. Speciellt som klubben firar sitt 125 års-jubileum i år.". Han sade också "Vårt mål är att nå break even, och skapa en sund ekonomisk grund för Wycombe.".


Också tidigare ägaren Hayes är nöjd med uppgörelsen: "'Jag har stortrivts i Wycombe Wanderers, och min roll. Jag kommer fortsätta vara passionerad supporter till den här klubben. Jag är också övertygad om att klubben är i bästa tänkbara händer, i och med detta.".
I veckan har The Trust (hittar inte rätt ord på svenska) informationsmöten planerade.
Det är inte utan att man gillar det engagemang som supportersammanslutningar av detta slag uppvisar. Jag hoppas (utan att ha någon som helst tidigare relation till Wycombe) att de lyckas. Både sportsligt och ekonomiskt. Jag vet inget om de som nu har tagit över, men vi har sett exempel tidigare som inte har varit särskilt lyckade. Låt Wycombe Wanderers Trust bli undantaget!

Den lille blev störst på St James Park

Många är de skottar som satt djupa avtryck i engelsk fotbollshistoria. I Newcastle heter en utav dem Hughie Gallagher. Gallagher värvades till St James Park 1925 från skotska Airdrieonians. Kritkerna menade på att spelarens längd, endast 165 cm lång, skulle var till hans nackdel i en tuffare engelsk ligafotboll. Alla fick sig en knäpp på näsan. Under de kommande fem åren skulle Gallagher göra makalösa 133 mål på 160 matcher. Han var lika bra med bägge fötterna, längden till trots så gjorde han flera mål på nick och hans teknik var bländande. Gallagher var som bäst under åren i Newcastle och skulle här även debutera för sitt landslag. Han gjorde det med bravur, 23 mål på 20 landskamper för Skottland gör Gallagher till en av de mest profilstarka spelarna i Skottland någonsin. Gallagher flyttade vidare till Chelsea och gjorde där bra ifrån sig. Likadant i Derby, Notts County och Grimsby innan han som 36-åring 1939 avslutade karriären i Newcastleklubben Gateshead. Han var en av de bästa och mycket populär. Ändå skulle hans liv ta raka motsatsen. Galagher var känd för sitt hetsiga humör och gillade att slåss. Detta skapade många ovänner och hans egna familj tog avstånd från honom. Hughie Gallagher tog livet av sig 1957 då han hoppade framför ett tåg. Han hade då varit bostadslös och tiggare under en längre tid. Från hyllad stjärna till ett liv på gatan. Gallaghers egna förklaring till humörsvängningarna och livet som uteliggare var att han saknade livet som fotbollsspelare. Det är just det epitetet som han bör kommas ihåg för. Det var det han gjorde bäst.

Cardiff - Ett gammalt offer

Cardiffs byte från blå tröja till röd rör upp känslorna i hela supportervärlden. Den walesiska huvudstadsklubben har utsatts för en regelvidrig våldtäkt av Den Moderna Fotbollen. Detta är dock inte första gången. Folk har försökt förr.  År 2000 försökte dåvarande ägaren Sam Hammam skapa en ny identitet till klubben. Han ville byta namn till "The Cardiff Celts" och ändra klubbfärgen till grön, röd och vit. Syftet med detta var att få med sig hela Wales och samtidigt värva supportrar från Irland.

Hammam lyckades aldrig få igenom sin vision. Styrelsen och supportrarna var eniga. NEJ. Idag finns det inga val. Idag är Cardiff i klorna på besten.

Insändaren: "Hotellet som Gud glömde"

Det där med hotell kan vara så mycket mer än bara ha väskan på rummet och en bädd för natten...

Signaturen Moby Blue berättar idag om sin värsta reseupplevelse under 20 års resande i England.

***

Jag har följt Birmingham FC sedan 1992. Ser i snitt åtta matcher per år, både hemma på St Andrews och borta. Jag har skaffat mig en hel del vänner där över under denna tid och varje gång jag åker nuförtiden så sover jag hos någon av dessa. Så såg det inte ut i början av 1990-talet. Ung, blåögd och en främling i ett land som var helt annorlunda den by i mellan Sverige som jag växte upp i. Det blev man snabbt varse då man förundrades över blandare i badrum, tröskellösa dörrar och vattenledningarna längst husväggarna. Detta var dock peanuts mot vad jag var med om en höst 1992. Hade kommit sent till Birmingham och inte beställt hotell. Letade mig fram på Broad Street och fann till slut "Sunshine Inn". I efterhand så var det raka motsatsen till solstrålar. Otrevlig personal nästintill kastade nyckeln på mig efter att jag betalat. Uppenbarligen blev han störd i sitt tidningsläsande. Väl uppe på våningen där jag skulle bo så öppnade jag rummet. Ett kvinnligt skrik hördes och en vettskrämd tjej tittade på mig. Dubbelbokat. Mannen i receptionen fick sig ännu en påhälsning och han var inte gladare. Hans svar var häpnadsväckande. "Det är fullt i hela huset. Någon av er får sova på golvet." Tjejen tittade på mig med rädda ögon precis som att jag skulle vara en våldtäktsman. "Ingen fara, jag kan sova var som helst. Jag är trött. Jag tar golvet." Så blev det också. Somnade direkt jag lagt mig på filten men vaknade upp av att något vidrörde mina fötter. Råttor på rummet. Nu vaknade tjejen också och hon skrek högre än tidigare, fick på sig sina kläder och sprang ut från rummet. Hon kom aldrig tillbaka. Somnade om och vaknade huttrande. Det var dragigt och svinkallt i rummet trots att elementen var stekheta. Råttkåk i dubbel bemärkelse som ändå kostade, 60 pund natten. Detta var 1992, så det är väl motsvarande tusenlappen idag. Birmingham skulle möta Coventry under lördagen och jag hade tänkt att göra staden timmarna innan. Frukosten på hotellet var inställd för att kocken var sjuk. "Inga problem, tar en dusch först och käkar på stan", tänkte jag. Steg in i badrummet som stank mögel. En lukt som källare och vindar brukar lukta. Värre var det i duschkabinen. Satte på kranen men fick sekunderna senare kasta mig ut då kranen sprutade ut brunaktig sörja. Nu var det nog. Jag gick ner till receptionen och skulle ta itu med den otrevliga mannen. Han var dessvärre inte där. Istället var en man som skulle visa sig vara ägaren på plats. Jag skrädde inte orden då jag påtalade attityd på hans anställda och faciliteter i huset. Jag krävde också pengarna tillbaka för dåligt bemötande, bristande service och hygienutrymme. Trodde att detta skulle hjälpa men istället fick jag snäst åt mig "Passar inte utbudet så kan du söka dig vidare" Jag tog mina väskor och gick. Några pengar fick jag inte tillbaka. Stället kånkade året efter och jag är inte förvånad. Det var absolut det värsta jag varit med om.

Tack för mig!

/Moby Blue

Visste du att...

Peterborough United blev rikskända då man 1960/61 i överlägsen stil vann Division 4. London Road-klubben gjorde imponerande 134 mål på 46 matcher, ett rekord som står sig än idag. Målskörden var så utbredd att samtliga i truppen skrevs in i målprotokollet under säsongen, inklusive de tre målvakterna som gjorde straff och frisparksmål.

Citatet

" Att tackla ner Graeme Souness och se hans blick då han reste sig upp var som att se hela världens hemskheter på en och samma gång. Hans ögon var elaka. Folk var rädda för honom. Han tyckte om att skrämma motståndarna men mig bet det inte på. Jag bara garvade och det gjorde honom ännu mer förbannad."

Förre Aston Villa-försvararen och irländaren Paul McGrath berättar i en intervju för Daily Mail om vilken motspelare det var tuffast att möta under den aktiva karriären.

Mark McGhee - Millwall Legend

Då Millwall 2001 vann League One, eller Football League Second Division som den då hette, så skrev man klubbhistoria och satte eget rekord. 93 poäng tog man under säsongen. Aldrig förr och efter det har Bermondseys lejon mäktat med den poängskörden. Managern Mark McGhees taktik gick hela vägen. Lagbygget som han under september år 2000 fick ta över från sin företrädare Keith Stevens förädlades och blev som nytt. Åtta månader senare stod Millwall som segrare. Vad Stevens hade misslyckats med under fem säsonger fixade McGhee på lite mer än ett halvår. Året därpå storskrällde Millwall i Division One och tog sig hela vägen till play-off där man förlorade mot Birmingham. Seger där och The Lions hade varit i Premier League. Relationen med ägaren Theo Paphitis var inte bra. Cyprioten sålde hellre än köpte in och Millwalls drömmar blev lika svåra att nå som McGhees arbete. 2003 lämnade McGhee Millwall dagen efter en förlust mot Preston. Han kommer dock alltid att vara en av de största managers i klubbens historia.

Ljus och mörker - Juli är här

Ny månad och dess första dag är här. Den 182:a för året och med det 183 dagar kvar till 2013. En första dag på en uppladdningens månad. Ikväll är det final i EM och den kommande veckan börjar de brittiska klubbarna sina träningsmatcher. Uppladdningen kan börja. Övergångarnas tid är även här där transferfönstret står vidöppet och flera spelare kommer och går. Tiden går också. Idag är det 96 år sedan som slaget vid Somme inleddes. Första Världskrigets blodigaste slag den 1 juli 1916 krävde över 19,000 engelska soldaters liv och 40,000 skadade. På en dag. En katastrof för en hel kontinent och i synnerhet för England som miste en hel generation på slagfälten. Flera fotbollsspelare som tagit värvning stupade denna dag och flera från en och samma klubb. Ett öde och en tragedi som satte djupa spår ända in i modern tid.

Ljus och mörker på en och samma dag. Fånga den och gör det bästa av situationen. Många är de av er läsare och även vi på TLC som går in i semesterperiod nu. Därför kan skrivandet bli stiltje under perioder denna månad. Håll ut, det gör vi. Ha en skön juli önskar TLC sina läsare.