Snart är det dags igen

Dags för ännu en resa över till rätta sidan Nordsjön. Ett par softa dagar med fotboll, pubar och schyssta miljöer väntar. Vid det här laget har man hunnit med ett helt gäng resor, bevittnat en hel del matcher och besökt en massa olika arenor. Tänkte här och nu lista mina favoriter bland de arenor jag varit på.

*Loftus Road
Min absoluta favoritarena, en äldre variant av Gamla Ullevi där det skapas bra stämning även om det bara är halvfullt. Gillar promenaden dit från White City och ölen innan och efter på The Springbok.

*Priestfield Stadium
Även om det var svinkallt, regnet öste ner, halvtidspajen var kall i mitten och teet var ljummet så var det något speciellt med det stället. Fin fotboll fick vi se och bra ös från supportrarna. Lägg till att arenan ligger insprängd mitt i ett bostadsområde och att staden i sig var rätt rufflig så har du ett ställe väl värt ett besök

*Britannia Stadium
Otrolig stämning och riktigt trevliga människor. "Tommy Tommy Tommy Tommy Sorensen" och "Why, why, why Delilah" kan jag fortfarande höra de kvällar jag har svårt att somna. Den ända lilla nackdelen var att arenan låg mitt ute i ingenstans men det löstes genom att minibussar hämtade upp folk från pubarna i stan och körde dem ut för bara 1 pund.

*St James Park
Otroligt lyxig arena och vi hade de bästa platserna på hela stället. Under långsides läktaren fanns en enormt lång bar och delar av vårt resesällskap svor över de långa köerna. Själv fick jag tipset att beställa och betala ölen innan matchstart. När man kom ner till halvtidsvilan stod ölen färdig upphälld på ett bord, bara att visa kvittot och man slapp köerna. Det kallar jag service!

*Stonebridge Road
Fallfärdig arena där gräset växte igenom betongen på ståplatsläktaren. Trots att vi snackar BSP-fotboll här var spelet inte sämre än det som det bjuds på från Allsvenskan. Arenapuben var riktigt trevlig, här umgicks fans, spelare och manager efter matchen och puben noterade årets högsta försäljning när vi var där.

*Griffin Park
Griffin Park är känd för pubarna som är strategiskt placerade vid arenans fyra hörn. Vi hann dock bara besöka två av dem, The New Inn (som var en Celtic-pub om jag fattade det rätt) tyckte jag var trevlig. Inne på arenan var det ståplats bakom mål som gällde och därifrån kunde man se rätt in i trädgårdarna på husen som låg närmast.
En annan kul grej var att supportershopen är ungefär lika stor som mitt vardagsrum och att arenan påminner en hel del om Roots Hall i Southend.

Nu är det bara drygt 36 timmar kvar till avresa och för att stilla den värsta abstinensen får jag tänka tillbaka på grejer man upplevt på brittisk mark.
Jag har sett Jocke Björklund plocka bort Alan Shearer fullständigt, jag har sett dunderflopparna Jari Litmanen och Andrei Shevschenko göra mål, jag har njutit av gästfriheten i Leyton Orients vip-bar. Jag har snackat skit med både Iain Dowie och Neil Harris, jag har druckit öl med en 213 cm lång österrikare, jag har träffat ledaren för Yeovils supportrar som visade sig vara en Ultras från Palermo och jag har sett Lee Barnard stänka in en straff i 93:e minuten.

Fan vad jag längtar dit…….