Då Sunderland AFC vann FA Cupen med 3-1 över Preston 1937 så satt en liten kille vid namn George på läktaren. Han var där med sin pappa och hade nyss fyllt sju år. På hans gata höll alla barnen på Newcastle. Det gjorde han också till sin pappa och farfars stora förtret. Tills FA-bucklan lyftes efter matchen. Nu var han fast och ett liv färgat rött,vitt och svart skulle ta fart. Med åren såg han ett framgångsrikt Black Cats som oftast stred i toppen av högsta ligan, som hade spelare som kontinuerligt spelade i landslaget och som var publikfriare på Roker Park. Åren gick och George hade 1958 som 28-åring skaffat både fru, barn och ett anständigt arbete. Då vände allting. Fotbollen blev sämre och laget åkte för första gången på 80 år ur den högsta ligan. Bedrövelsen var stor. Inte nog med det; familjens bägge katter, svartfärgade givevis, dog. Den första Rooky, blev överkörd och den andra, Rooker, tvingades avlivas efter att klöst barnen i ansiktet och gång efter gång gjort utfall mot George.
George såg ett dåligt omen i det hela;
"När ens egna katt vänder sig mot husse, då är det läge till att börja om från början igen."
George liknade supportrarna vid hussar till laget. "-Supportrarna betalar spelarnas löner, pengar som gör att spelarna kan äta och få tak över huvudet." Han hade då lika rätt som han idag har som 82-åring. I modern tid har framgångarna inte alls varit lika bastanta som då George var ung. Tvärtom. Sunderland har varit ett lindansargäng. Ett jojolag. Detta till trots har klubben haft spelare genom åren som varit lika välbetalda som många av de bästa i ligan. George gör fortfarande jämförelser med de fyrbenta jamarna; "-Då jag växte upp så gav man katter mjölk på fat och en nyfångad fisk. Idag skall det vara hälsosam kost, gärna med olika proteiner och vitaminer för olika kroppsdelar. Dyrt är det också. Vad är skillnaden med idag och för 80 år sedan. Ingen evolutionsförändring nämnvärt."
Fundera på den. Logiken är tydlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar