Bournemouth vill ha supportrarnas fulla stöd

För första gången sedan 1987 spelar Bournemouth den kommande säsongen i den engelska andradivisionen, Championship. En säsong som kommer att bli den tuffaste på många år och en säsong där man definitivt inte skall förvänta sig några stordåd. Klubbens manager Eddie Howe vädjar idag till klubbens alla supportrar om att "ha tålamod och att sluta upp bakom klubben." Manager Howe säger till BBC South Today att "steget upp från League One till Championship är förmodligen det tuffaste du kan ta i engelsk fotboll. Allt kommer att vara annorlunda, tuffare och hårdare. Därför behöver vi våra supportrars stöd hela säsongen - i ur och skur och trots eventuella motgångar." Bournemouth lär inte få en enkel säsong framför sig. Det borde också supportrarna inse. De resorna som Norwich. Southampton och Brighton gjort de senaste säsongerna  är undantagen som bekräftar regeln. Unikt. Bournemouth sitter inte på samma resurser. Det borde deras supportrar veta. Kritik och illojalitet bör därför, vid motgångar under säsongen, ses som rena rama sveket.

Sir Bobby - Fyra år av saknad

Det är idag fyra år sedan som en av de största engelska fotbollsprofilerna gick ur tiden. Bobby Robson föddes 1933 i County Durham och skulle bli stor inom fotbollen, i synnerhet som manager, där han belönades med att adlas till Sir.
Robson var under sin aktiva karriär fotbollsspelare i Fulham och West Bromwich. Han var även aktiv i det engelska landslaget mellan åren 1957 och 1962.

Robsons storhet kom dock som tränare. 1969 tog han över Ipswich Town och förde den lilla klubben till stora framgångar under slutet av 70- och början av 80-talet, med bland annat FA-cupseger 1978. Senare kom han att träna det engelska landslaget mellan åren 1982 och 1990. Han var även tränare för PSV Eindhoven, Sporting, FC Porto och FC Barcelona. Hans senaste tränaruppdrag var för Newcastle United mellan 1999 och 2004.

De sista åren i livet drabbades Robson av flera cancertumörer och sa också öppet att cancern förr eller senare skulle besegra honom. Han kämpade länge mot lungcancer men förlorade till sist sin sista kamp då han lugnt och stilla somnade in i sitt hem i County Durham, på förmiddagen fredagen 31 juli 2009.

TLC skänker idag en tanke till Robsons familj och till de klubbar han representerade och jobbade för.

DiCanio har bokstavligen satt avtryck i Sunderland

Derbyna uppe i nordöst mellan Sunderland och Newcastle är prestige av hög klass. Matcher som berör. Då Sunderland i våras tvålade till Magpies med 3-0 hemma på Stadium Of Light så exploderade lyckoruset. Inte bara hos supportrarna. Klubbens italienske och ständigt ifrågasatte manager Paolo DiCanio visade känslor som få managers gjort förr och firade med att kasta sig och rulla runt på gräsmattan i sin tusenpunds kostym. Givetvis var fotograferna framme och förevigade ögonblicket och snart fanns det supportrar som ville ta del av segergesten. Denna tatuering talar sitt egna språk. Lycka ända in i skinnet.

Noll-tolerans - Ett spel för galleriet?

1048 avstängda supportrar i brittisk fotboll mellan augusti 2007 till oktober 2008. Leeds och Cardiff i topp. Noterar att lilla Chesterfield har fler avstängda än många Premier League-klubbar och att turkiska Fenerbahce (?!) är med på listan. Det var fem år sedan i höst. Hur ser en liknande sammanställning ut idag? Idag är det fler. Polisens och klubbarnas noll-tolerans gör det omöjligt för fotbollsligister att bedriva sin verksamhet på arenorna och i stor del även utanför. En lönande verksamhet? Faktiskt så är det så. Den alternativa fotbollskulturen genererar pengar och arbeten. En ledare inom supporterpolisen i Greater Manchester sade i våras till The Times att "jag och mina kollegor hade varit arbetslösa ifall det inte funnits någon såkallad huliganism." Noll-tolerans? Ett spel för galleriet? Fundera på den.

Färger, djur och natur

Watford har under sin 132-åriga historia gått igenom många epoker. Från blåvita matchställ och smeknamnet "The Blues" under flera decennier under 1900-talet till dagens svart-gul-röda  med smeknamnet "The Hornets". Det första smeknamnet på klubben hade inget med färger att göra.

Watfords ursprungliga smeknamn var "The Brewers", i referens till familjen Benskins, ägare av Vicarage Road och bryggeriet Benskins Brewery. Smeknamnet föll inte nykterhetsrörelsen och politiker i staden i munnen och efter några år bytte man smeknamn till "The Blues", ett smeknamn man skulle komma att ha ända fram till 1959 då man bytte till dagens färger och smeknamn. Man blev bålgetingarna från Hertfordshire. 

Varför har då klubben ett kronhjortshuvud i sitt emblem? Jo, kronhjorten är Hertfordshires grevskapssymbol och klubben var i många decennier det enda ligalaget i grevskapet innan Barnet tog steget upp. På så sätt har Watford kunnat titulera sig som grevskapets stolthet och använde sig också av kronhjorten i sitt emblem.

Townsend lever för drömmen

Hur kommer det sig att man låter sig bli utlånad till nio klubbar under fyra års tid utan att tröttna och vilja klippa banden med sin klubb? I Andros Townsends, som idag fyller 22 år,  fall handlar det om lagtillhörighet och uppfostran. Townsend föddes den 16 juli 1991 som son till cypriotisk-jamaicanska föräldrar och växte upp som Spurs-supporter i Londonstadsdelen Leytonstone. Hans dröm var att en dag få springa ut på White Hart Lanes matta inför den publiken som han brukade stå ihop med. Så skulle det också komma att bli. 

Townsend började spela i Spurs knattelag som 9-åring och gick hela vägen upp via akademin. 2009 blev han uppflyttad i A-laget och sedan dess har det blivit endast fem matcher för klubben. Den hårda konkurrensen i truppen har gjort att mittfältaren/anfallarens vardag i norra London blivit förpassad till bänken i skuggan av de större  etablerade namnen i truppen. Istället har Townsend rest runt; Yeovil, Leyton Orient, MK Dons, Ipswich, Watford, Millwall, Leeds, Birmingham och sedan i januari 2013 har han varit utlånad till QPR. Spurs har dock inte glömt bort en av sina många utlånade spelare. Säsongen 11/12 blev Townsend återkallad från utlåningen till Millwall för att ingå i Europa League-truppen. 

Tre matcher i Europa blev det, en i Ligacupen och en i FA Cupen innan klubben återigen lånade ut spelaren. Under tiden så skrev Townsend på ett nytt kontrakt med Spurs som sträcker sig till 2016. Tre år till som utlånad? 
Inte om Townsends egna dröm slår in. Till klubbens hemsida har han tidigare sagt att; "-Min dröm är att leda Spurs till titlar."
För en sådan uppgift skall det vara en man ur det egna ledet som skall gå i bräschen. Andros Townsend är en sådan och vill det sig bättre kan landslagsmeriterna sträcka sig från 18 matcher i de olika juniorlandslagen till att få representera de riktiga lejonen. Då är drömbilden komplett.

Övergångar - 12-14 juli

Brendan Rodgers son är klar för Oldham, Brentford värvar från Europa, Bury från Arsenal och Sheffield Wednesday betalar dyrt till Manchester City. TLC har helgens övergångar här... 
****** 
14 juli 
Akwasi Asante [Birmingham - Shrewsbury] Lån 
Reice Charles-Cook [Arsenal - Bury] Free Transfer 
Mark Duffy [Scunthorpe - Doncaster] Okänd summa 
Ben Harding [Northampton - Torquay] Free Transfer
Ben Reeves [Southampton - MK Dons] Free Transfer 
*** 
13 juli 
Leroy Fer [FC Twente - Norwich] Okänd summa 
Rene Howe [Torquay - Burton] Free Transfer 
Rowan Vine [St Johnstone - Hibernian] Free Transfer 
*** 
12 juli 
Rory Fallon [Aberdeen - St Johnstone] Free Transfer 
Martin Fillo [Viktoria Plzen - Brentford] Lån 
Dean Gerken [Bristol City - Ipswich] Free Transfer 
Terry Gornell [Rochdale - Cheltenham] Free Transfer 
Jeremy Helan [Manchester City - Sheffield Wednesday] Okänd summa 
Stephen Jordan [Klubblös - Fleetwood] 
Anton Rodgers [Brighton - Oldham] Free Transfer 
Oriel Romeu [Chelsea - Valencia] Lån Suso [Liverpool - Almeria] Lån

Burnden Park

Ibrox, Bradford och Hillsborough är arenor där folk fått sätta livet till. Läktarkatastrofer som fått klubbarna och samhället att tänka på säkerheten och göra om standarden. Få idag känner till en av de absolut största tragedierna i brittisk fotboll. Läktarkatastrofen för 67 år sedan som bragte 33 människor om livet och fick över 400 skadade. Burnden Park, Bolton Wanderers gamla arena blev den 9 mars 1946 platsen för en av tidernas största tragedier. FA Cup-mötet mellan Bolton och Stoke fick många intresserade åskådare att hitta till arenan. För många för att det hela skulle hålla. Arenan som då. med enbart ståplatsläktare svalde 70,000 var denna dag överfull. Polisen räknade med att i efterhand över 85,000 åskådare hittat dit. Trycket blev för stort. Panik utbröt och folk trampades ihjäl.

Tiden efter katastrofen så skyllde alla på alla. I den stora kaotiska sorg som rådde ville ingen ta på sig ansvaret för den tragiska händelsen. 
En änka till en av de omkomna sade i pressen; "-Min man överlevde slagfälten i Europa och Asien under fyra år för att komma hem och dö på en fotbollsarena. Det måste bli en ändring."

Politikern Moelwyn Hughes gjorde saken till en politisk fråga och frågade de styrande hur många människor som skulle behöva sätta livet till i fortsättningen för att det inte fanns några regler inne på arenorna. Hughes fick igenom sin rapport där det lagstadgades att alla arenor skulle ha vändkors med besökareräknare. Det skulle dessutom finnas en maxkapacitet som under inga omständigheter fick överträdas
Så blev det också. Burnden Park skulle stå som värd för fotboll till 1997 innan den revs 1999. Då hade den använts för fotboll under 102 års tid men även varit platsen för en av Storbritanniens största katastrofer. 

Det var då - Bilden berättar

Det är den tredje omgången av Division One och året är 1974. Arsenal leker i augustivärmen med gästerna Manchester City och vinner enkelt med 4-0. Brian Kidd, på bilden, har precis gjort 2-0 för Gunners. Hans målfirande är unikt både då och idag. Anfallaren slår av hatten på en konstapel, tar upp den och sätter den på sitt eget huvud inför den jublande hemmapubliken på Highbury. Händelsen som idag hade gett böter och till och med fängelsestraff gav 1974 istället humoristiska rubriker i media. Kidd var Manchester Citys överman denna dag. Han var lysande matchen igenom och fick till och med applåder av City efter matchen. Samma motståndare skulle han två år senare skriva på för och göra närmare 100 matcher för och senare, från 2009 tills idag, vara assisterande manager för.

Då Tranmere framkallade kräkkänslor

Tranmere Rovers har spelat i vita dräkter de senaste årtiondena. Tillsammans med blått så har detta varit färger som symboliserat den 129-åriga  Merseysideklubben  i snart 100 år. Det har dock inte alltid varit i samma färgskala. Tvärtom. I klubbens barndom var det en tvär kontrast med orange-bruna tröjor och mörkblå byxor. Klubbens president under denna tid, James McGaul, gillade färgkombinationen men hans familj hade inte mycket till övers för färgerna som enligt sägen skall ha "uppbringat kräkkänslor". Presidenten skall då ha rådfrågat sin familj om en annan färg och fick då till svars; "Blått efter himmelen och floden Merseys vatten."  

Vänner av ironi kan idag vara frågande till detta val. Merseysides himmel var och är grådisig av smog och Merseys vatten är skitigt vatten i regnbågens alla färger. Blått var ivarjefall färgen som föredrogs. McGaul hade en övertygande och principfast familj och på den vägen är det.

Tipstack till Morgan

Den lojala supernollan Long

Sheffield United var klubben i League One förra säsongen som höll nollan flest gånger. Det kan man tacka George Long för. 19-årige Long höll tätt bakåt i 22 av säsongens 48 matcher. Han fick priset som månadens spelare i oktober 2012 och i februari 2013 hade den 193 centimeter långa burväktaren arbetat upp sig till att få priset som Football League Young Player of the Month. 

Vad beror framgången på? Det kan bara vara så enkelt som att George Long är Blades i hjärtat. Han växte upp i staden, uppfostrades tillsammans med familjen till att vara supporter och började i tidiga år att spela för klubbens pojklag. Från pojklaget upp till akademin och sedan vidare. I maj 2011 belönades han med en debut borta mot Swansea. Framgångarna under föregående säsongen ledde till landslagsspel i både U18 och U20. Vilja och uppoffring är nyckel till framgång. Kryddat med lojalitet och kärlek är det oslagbart. Trots många anbud så  lär Long stanna i Sheffield United. Det är hans klubb.

Maffiafasoner i Swindon?

Swindon står återigen utan manager. Detta efter att Kevin MacDonald idag sade upp sig. 52-årige MacDonald lämnar tjänsten efter endast fem månader i klubben och vill inte uppge anledning till brittisk media. Vad TLC förstår så är det inkompetensen och det slutna sällskapet i styrelsen som återigen skrämt bort en manager. MacDonald  lär idag förstå sin företrädare Paolo Di Canio och italienarens tillvägagångssätt och handlande då denne lämnade Swindon. Supportrarna gillar inte hierarkin i klubben. En utav dem skriver på klubbens supporterforum; "Präktiga ryggdunkare som håller varandra om ryggen på ett sätt som får en att tro att Swindon är som en familj från Sicillien med maffiarelationer långt tillbaka."
Dags att klubben granskas i sömmarna. Rejält. Ett fall för den bästa skjutjärnsjournalisten att ta sig an. 

Pompeys nytändning

Portsmouth är en storklubb och ett publiklag. Åtminstone i dess nya division. Den nya League Two-klubben har sålt över 10,000 säsongskort inför den kommande säsongen och det är en siffra som slår högt. En talesman för dess supporterklubb PST säger idag att; "-Det är nu som man kan urskilja det lojala. Det är nu som stadens befolkning sluter upp bakom laget. Detta är vändningen och början på en ny era."

TLC kan inte låta bli att dra paralleller med Glasgow Rangers och dess öde. Dock inte samma nutidshistoria men ändå raset som gav en kultfixering i och runt klubben och dess supportrar. Helt klart en omstart, en nytändning som lär ge klubben mer än konstgjord andning. Pompeys ras har utvecklats till en ljus väg tillbaka uppåt igen.

Femte gången gillt?

Wigan Athletic är en av de yngsta klubbarna i Football League. Man grundades 1932 men Greater Manchester-staden hade haft fotboll på schemat under flera årtionden innan dess. Athletic byggdes upp av det som fanns kvar av Wigan Borough som 1931 upplöstes efter att ha gått i konkurs. Innan dess hette föregångarna Wigan County, Wigan United och Wigan Town. Olika namn men samma öde; dålig ekonomi och spelarflykt.
Dagens upplaga av Wigan har dock ingen dålig ekonomi. Med ägaren och livslånga supportern Dave Whelans miljoner av pund genom åren har den lilla klubben från Manchesters förorter vuxit till sig. För hur länge? 76-årige Whelan har och har haft ett glödhett engagemang för klubben och varit beredd att satsa hela sitt sparkapital för att få det att gå runt. 

Den dagen Whelan inte längre kan vara delaktig, är det dagen då spiken i Wigan-kistan slås i med full kraft? Förmodligen. Fritt fall genom divisionerna. Whelans drivkraft genom åren har påverkat Wigan till den klubb som tagit sig från gärdsgårdsserierna till Premier League. En man och hans vision. Eller som en supporter till klubben själv säger; "Wigan lever och dör med Dave Whelan. Det finns ingen annan som skulle kunna ta sig an uppgiften såsom honom. Den dagen han inte är med oss längre så börjar fallet." Hård fakta? Kanske men förmodligen också sant. Wigans öde kommer återigen isåfall att bli ekonomisk. Precis som föregångarna.

Gordon Lee satte kollektivet i fokus

Elva säsonger och 120 matcher som högerback i Aston Villa. Gordon Lee var en trotjänare på Villa Park. En medelmåttig sådan. För snittar man knappt 11 matcher per säsong så är man ingen lysande spelare. Däremot kan man vara en god lagkamrat, en stämningshöjare och en ledargestalt för de unga spelarna. Just sådan var Gordon Lee. Född och uppvuxen i West Midlands-samhället Cannock 1934 kom Lee att inleda sin fotbollskarriär i Hednesford Town innan han 1955 blev seniorspelande proffs i Aston Villa. Elva säsonger som sagt i Villa för att avsluta karriären som spelare i Shrewsbury. Nu tog istället en större karriär vid. Som manager. Ett arbete Lee behärskade noggrant och som han skulle komma att bli känd och ihågkommen för.
Lee gillade inte glamour. Ville aldrig ha på sig kostym på matcherna, hade träningsoverall istället och förespråkade gruppens betydelse framför individens.

Från 1968 till 1991, under 23 års tid, skulle Lee arbeta som manager i sju olika klubbar. Det började i Port Vale som ersättare till legendaren Stanley Matthews och fortsatte i Blackburn, Newcastle och Everton, två säsonger i Preston innan han flyttade utomlands till Island och KR Reykjavik.
Överallt blev Lee ihågkommen som den noggranna, fingerfärdiga och smarta människan som hade koll på alla smådetaljer. Om precis allting.

Då Lee 1991 beslutade sig för att lägga av med fotbollen så var han 57 år gammal och hade räddat kontraktet för Leicester i Second Division. 23 år som manager var nu över. Vad hade han uträttat då? Han hade sålt av Newcastle-ikonen Malcolm "Supermac" Macdonald till Arsenal för den udda summan 333,333, 33 pund. Supportrarna rasade. Varför gjorde Lee så? Han ville inte att någon skulle vara större än laget. "I mina lag skall det inte finnas stjärnor. Hela laget skall arbeta." Fick han kritik för den försäljningen så gjorde Lee framsteg ändå;
Uppflyttning till Division 3 med Port Vale 1969/70, Division 3-mästare med Blackburn 1974/75 och finalspel i Ligacupen med både Newcastle (1976) och Everton (1977).
Gordon Lee  fyller idag 79 år. En profil i engelsk fotboll? Kanske mer en i mängden. "En i gruppen", som han själv hade kunnat uttrycka sig. En sådan profil han helst av allt själv hade vilja vara.

Det var då - Bilden berättar

West Ham berör. Upton Park är fylld intill bristningsgränsen. Då finns det alltid de som tar sig nya idéer. Bostadshusen bakom arenan och dess tak blev snabbt överfulla av entusiastiska gratisåskådare. Med livet som insats? Bilden är ifrån tidigt 1980-tal och säkerhetsrisken är mer än påtaglig.

Legenderna möttes i dörren

Det är idag 39 år sedan som Liverpools manager Bill Shankly avgick. Den 12 juli 1974 meddelade den skotske succémanagern att hans 15-åriga tid i klubben nu var till ända. Tre ligatitlar, två FA Cup-pokaler, UEFA Cupmästare och i toppen av både Europa och ligaspel var facit under Shanklys tid i klubben. Den frispråkiga citatmästaren Shankly blev en ikon på och runt Anfield och han skrädde aldrig orden.

Samma dag som Shankly meddelade sin avgång bekräftade han och klubben att Ray Kennedy var klar. 180,000 pund betalade Liverpool för Arsenalanfallaren. Men varför en anfallare då klubben redan hade två av yttersta klass i Kevin Keegan och John Toshack? Slöseri på pengar tyckte många Liuverpoolsupportrar men nya manager Bob Paisley hade andra planer. Han placerade Kennedy till vänster på mittfältet, en position där han kom att fira stora triumfer med både liga och UEFA Cup-titlar. Åtta säsonger, 275 matchger och 51 mål skulle det bli i klubben. Han kom bland annat att spela 17 landskamper för England som mittfältare.

Jubileumsmatch är säkerhetsrisk

Football League-nykomlingen Newport County reser idag till Tyskland. Imorgon är det tänkt att walesarna för första gången på 32 år skall möta Carl Zeiss Jena, klubben man mötte i Cupvinnarcuppens kvartsfinal 1981. Den tyska division 4-klubben slår därmed ihop matchen med sitt 110 års firande som förening. Inget kan gå fel? Jodå, det är just det som är problemet. Arenan Ernst-Abbe-Sportfeld är "en säkerhetsrisk och får absolut inte användas förrän säkerheten är återställd", det säger idag arenaägarna och viftar bort alla bedjanden från klubbarna och dess supportrar. 250 walesiska supportrar har köpt både flyg och matchbiljett. Säkerhetsrisk, var ordet. 

Övergångar 8-11 juli

Grant Holt lämnar Norwich, Chelsea värvar målvaktsveteran från lokalkonkurrenten, Southampton gör mångmiljonvärvning från Celtic, Kevin Davies fick plötsligt reda på att han inte längre var önskvärd i ett Bolton som han var ordinarie i förra säsongen och Sunderland ser ut att gå mot rekordsommar till antalet vad gäller värvningar...
TLC har de senaste dagarnas övergångar här;
***
11 juli 
Wilfried Bony [Vitesse Arnhem - Swansea] £12m 
Mohamed Coulibaly [Grasshoppers - Bournemouth] Free Transfer 
Gary Fraser [Hamilton Academical - Bolton] Free Transfer 
Danny Haynes [Charlton - Notts County] Free Transfer 
Afolabi Obafemi [Leyton Orient - Dagenham & Redbridge] Free Transfer 
Roque Santa Cruz [Manchester City - Malaga] Free Transfer 
Javi Venta [Villarreal - Brentford] Free Transfer 
Victor Wanyama [Celtic - Southampton] £12.5m 
*** 
10 juli
El Hadji Ba [Le Havre - Sunderland] Free Transfer 
Billy Clifford [Chelsea - Yeovil] Lån 
Kevin Davies [Bolton - Preston] Free Transfer 
Gerard Deulofeu [Barcelona - Everton] Lån 
Cody McDonald [Coventry - Gillingham] Free Transfer 
Carlo Nash [Stoke - Norwich] Free Transfer 
Michael Ngoo [Liverpool - Yeovil] Lån 
Martin Olsson [Blackburn - Norwich] Free Transfer 
John Rooney [Barnsley - Bury] Free Transfer 
Chris Sedgwick [Hyde - Bury] Free Transfer 
Jerome Thomas [West Brom - Crystal Palace] Free Transfer 
Matthew Upson [Stoke - Brighton] Free Transfer 
*** 
9 juli 
Antolin Alcaraz [Wigan - Everton] Free Transfer 
Jozy Altidore [AZ Alkmaar - Sunderland] Okänd summa 
Nathan Byrne [Tottenham - Swindon] Okänd summa 
Courtney Cameron [Aston Villa - Torquay] Free 
Jordan Chapell [Sheffield United - Torquay] Free 
Darren Carter [Cheltenham - Northampton] Free 
Mark Hughes [Bury - Morecambe] Free 
Alex Marrow [Crystal Palace - Blackburn] Undisclosed 
Lewin Nyatanga [Bristol City - Barnsley] Free 
Sam Parkin [St Mirren - Exeter] Free 
Goran Popov [Dynamo Kiev - West Brom] Lån 
Alex Pritchard [Tottenham - Swindon] Lån 
Joel Robles [Atletico Madrid - Everton] Okänd summa 
Mark Schwarzer [Fulham - Chelsea] Free Transfer
Jamie Stephens [Liverpool - Newport] Free Transfer
*** 
8 juli 
Paul Anderson [Bristol City - Ipswich] Bytesaffär 
Matt Done [Barnsley - Rochdale] Free 
Jay Emmanuel-Thomas [Ipswich - Bristol City] Bytesaffär 
Grant Holt [Norwich - Wigan] £2m 
Arouna Kone [Wigan - Everton] £6m 
Matt Kilgallon [Sunderland - Blackburn] Free 
Rob Lainton [Bolton - Bury] Free 
Scott Wagstaff [Charlton - Bristol City] Free 
Steven Saunders [Motherwell - Ross County] Free

Det var då - Bilden berättar

York City tar 1992 emot Burnley på Bootham Crescent. Arenan är utsåld men det finns de som hittat sina alternativa platser. 

Svarta rubriker för Crewe.

Crewe Alexandria har fått ett lika oönskat som oväntat problem på halsen. Hela sju spelare är nämligen misstänkta för sexuellt ofredande/våldtäkt, efter att klubben har haft träningsläger i Cornwall. Sju spelare sitter nu alltså anhållna.

Klubben vägrar uttala sig för tillfället, om den händelse som polisen fick in en anmälan om, natten mot lördag. Förhör kommer inom kort att hållas, med samtliga inblandade.

Crewe inleder kommande säsong om mindre än en månad, och hade säkerligen velat fokusera på andra saker.

Ingen är dömd innan motsatsen är bevisad, men misstanken är illa, utan tvekan. Om det skulle visa sig stämma så hoppas vi på rättmätiga straff, samt skickar en tanke och förhoppning om snar bättring till den i så fall drabbade kvinnan.

Ta ditt ansvar och stå på egna ben

När Stockport County 2011 åkte ur League Two så var det första gången sedan 1905 man lämnade Football League. 106 års konstant spel i ligan var därmed över. Ekonomin blödde, klubben skakade i grundbjälkarna och supportrarna grät öppet då det stod klart att nedflyttningen var ett faktum. En utav dem, Henry Jones var Stockport sedan barnsben. Förmodligen den idag som sett klubben flest gånger. Den då 96-årige Jones föddes i staden bara ett stenkast ifrån arenan 1915. Fadern var saknad i strid under Första Världskriget och modern fick själv uppfostra fem barn. Det gällde att tidigt ta vara på sig själv, ta ansvar och ta för sig. "Ingenting i denna världen är gratis". brukade hans mamma säga och barnen i familjen fick i tidig ålder göra vuxenarbete. På gott och ont. 

Henry Jones tog lärdom av sina tidiga år och hade den moralen i kroppen som vuxen. Stå på egna ben, gör ditt jobb och klaga inte. Det var just detta som Jones tänkte på då det stod klart att nedflyttningen var klar efter förlust borta mot Crewe Alexandra under våren 2011. Då supportrarna och klubben gnydde över att man blivit orättvist behandlade av FA och kronofogden så kunde inte Jones hålla tyst. Han bad sitt barnbarn skriva ett brev som postades till klubbens styrelse, manager och till stadens tidning. Hans text var kortfattad men ändå så logisk; 

"Hänger man på någon annans axlar hela tiden så vet man inte hur man skall använda fötterna då man släpps ner. Hade ni (klubben) tagit tag i problemet då det uppstod första gången så hade vi inte behövt vara där vi är idag. Att hela tiden förlita sig på andra får inte en människa att gå framåt. Skulderna som vuxit har inte växt till sig för inte. Hade det funnits ansvar från första början så hade det inte behövt att ske. Släpp alla ursäkter och sluta bortförklara er. Detta är styrelsens fel. Ingen annans."

Den gamla skolan hade sagt sitt. Gammal moral, sunt förnuft och strikt uppfostran gav en skriftlig örfil rakt upp till de styrande i hierarkin. Henry Jones fick aldrig uppleva något spel utanför Football League. Han dog under sommaren 2011 men hans ord lever kvar med en stor portion logiskt och moraliskt tänkande som borde bli en väckarklocka för många klubbar idag.

Tipstack till Jocke