Han är en av de största profilerna och personligheterna i Premier Leagues-historia. Engelsmännens hatkärlek till Frankrike fick ett ansikte då Eric Cantona 1992 skrev på för Leeds.
Då var anfallaren från Marseille 26 år gammal. Det är 21 år sedan. Eric Daniel Pierre Cantona kan se tillbaka på en framgångsrik karriär och utan tvekan säga sig vara en utav de som satt färg i Premier Leagues-historia. Englandsäventyret hade dock kunnat sluta innan det hann att börja. Då Cantona 1991 spelade för sin franska klubb Nimes gjorde han rubriker genom att kalla det franska fotbollsförundet för "en samling kompletta idioter". Spelaren fick avstängning och disciplinära straff, surnade till på riktig och bröt kontraktet. Där och då var suget och motivationen att spela fotboll på gränsen till över. Ett telefonsamtal från England skulle få honom att tänka om.
Sheffield Wednesday hade haft ögonen på fransosen under en längre tid och övertygade honom att komma över till England men då klubben krävde en provspelsperiod drog sig Cantona ur affären. Istället värvades han av Leeds United den 31 januari 1992, där han debuterade i februari. Leeds vann ligan 1992 och Cantona blev kultförklarad på Elland Road, kanske inte minst för sitt hattrick mot Liverpool FC i Charity Shield på hösten -92. Förvånande nog hade han svårt att ta plats i lagets förstaelva under den kommande säsongen vilket kulminerade i en övergång till Manchester United i november 1992. Tillsammans med Manchester vann så Cantona sitt andra raka ligaguld, Uniteds första på 26 år, och blev därmed först att ta ligaguld i England med två olika klubbar.
Än mer framgångsrik blev säsongen 1993/1994 då Manchester United tog en dubbel, både ligaguld och cupseger. Cantona blev lagets bästa målskytt med 18 fullträffar och gjorde två straffmål mot Chelsea i FA-cup finalen. Han utsågs även av FA:s medlemmar till Årets spelare 1994.
Disciplinproblemen fortsatte i United och när klubben återvände till Elland Road, i möte med Leeds, spottade Cantona en supporter i ansiktet och tilldömdes 1000 pund i böter. Efter att ha hamnat i bråk med turkiska poliser efter en match i Champions League mot Galatasaray stängdes han av fyra europeiska matcher. Därefter lyckades han med bedriften att bli utvisad två gånger på fyra dagar och stängdes av fyra matcher i engelska ligan.
I januari 1995 blev han utvisad i en match mot Crystal Palace, på väg från planen hoppade han över staktet och med en spark gav sig på en supporter som förolämpat honom med glåpord. Klubben tvingades stänga av honom resten av säsongen och han drabbades av den högsta böter hans kontrakt medgav. Kritiken var omfattande mot Cantona och i media lades förslaget att han skulle stängas av livet ut. I februari kom domen från FA som stängde av honom från alla tävlingsmatcher fram till september 1995 och FIFA,utfärdade samma spelförbud för Cantona över hela världen. I mars fälldes han för misshandel i domstol och dömdes till fängelse i två veckor. Cantona hävdade att han knappast var en fara för samhället och fick också straffet sänkt till 120 timmars samhällstjänst.
Manchester United höll sig lojala till sin stjärna och i mars 1995 erbjöds han ett treårigt kontrakt av klubben, men utan Cantona i laget förlorade man kampen om ligaguldet säsongen 94/95. Comebacken kom den 1 oktober 1995, mot Liverpool FC, där Cantona gjorde ett mål i matchen som slutade oavgjort 2-2. Mot slutet av säsongen blev han lagkapten i United och efter seger mot Middlesbrough i ligans sista match blev laget mästare säsongen 95/96. Man vann även FA-cupen efter finalseger mot Liverpool. Sedan tilldelades han engelska fotbollsjournalisternas pris Årets spelare 1996. Säsongen 96/97 blev hans sista och som lagkapten vann han fjärde titeln för klubben.
En vecka efter säsongen 96/97 avslutats kom Eric Cantona med meddelandet att han slutade med professionell fotboll med omedelbart effekt och han återvände till Frankrike med sin familj. 143 matcher och 64 mål blev facit. Han kom att bli mycket populär i Manchester United och England för sin blick för spelet, sina precisa passningar och det rikliga målskyttet. Av klubbens supportrar utsågs han till kungen av Old Trafford. Men i Frankrike vann han aldrig samma respekt. Han ansågs vara en bra spelare, men något av en bråkstake och han gjorde aldrig comeback i det franska landslaget efter sin långa avstängning.
Dagen till ära och 16 år efter att karriären avslutades så lyfter TLC på kepsen för en av de största profilerna på hans 47:e födelsedag. Joyeux anniversaire Roi Eric.