Det tog längre tid än befarat. Dåligt med vind och härsken föda fick mannarna att grymta illa redan några dagar efter att vi lämnat Guernsey. När så romen tog slut var myteriet att faktum. Kapten fick öppna penningpungen och lugna manskapet med förhöjd lön. Plankan lockade inte. När Kapten dessutom lovade sina sjömän att man skulle proviantera rikligt på båda föda och rom vid nästa anhalt fick man av bara farten vind i seglen. Kompassen var riktad mot Scillyöarna:
Scillyöarna är en såväl till ytan (16km²) som till befolkningsmängd (vid millenniumskiftet räknade man in 2,200 invånare totalt) en liten, väldigt liten, ögrupp utanför Cornwall och utgör Englands absolut (syd)västligaste del. (Cornwall i sig är en intressant trakt där en del av invånarna förespråkar större frihet gentemot England. De mest hårdföra befrielseentusiasterna har organiserat sig i Cornwalls befrielsearmé. Cornwall, Englands Skåneland.) Att till fullo redogöra för ögruppens förhållande till fastlandet hade krävt en egen högskolekurs. Men i korthet är öarnas administration knuten till grevskapet Cornwall men är på grund av sin relativa isolering ute till havs betrodda med en egen förvaltning. Förvaltningen styrs av The Council of the Isles of Scilly som involverar representanter från olika öar ur ögruppen.
Fotbollen på ögruppen organiserades på 1920- talet i Lyonnesse Inter-Island Cup där öarna St. Mary’s, Tresco, St. Martins, Bryher och St. Agnes stred om mästerskapet. Men redan trettio år senare hade avbefolkningen krävt sitt pris och kvar stod endast två lag från St Mary´s. Detta är anledningen till att den fotboll som idag spelas på Scillyöarna spelas just på St Mary´s enda idrottsplats, Garrison Stadium. Faktum är att Garrison Stadium är den enda idrottsplatsen Scillyöarna har och här spelas alla matcher mellan de två lag som överlevde Lyonnesse Inter-Island Cup, Woolpack Wanderers och Garrison Gunners. Tillsammans utgör lagen världens minsta fotbollsliga. Dessa drabbar samman sjutton söndagar i rad vilket utgör ligasystemet. Utöver söndagsmötena existerar två cuper mellan lagen, The Wholesalers Cup och The Foredeck Cup. Att tala i termer av lagtillhörighet är i sig ett tämligen meningslöst företag då lagsammansättningen i Isles Of Scilly Football League inte kan sägas följa gängse regler. Inför starten av varje ny säsong träffas lagkaptenerna från Wanderers och Gunners på den lokala puben för att från en lista på tillgängliga spelare välja lag. Systemet liknar det vi alla känner igen från mellanstadiets rastfotboll. Två killar väljer varannan spelare. De bästa går först, de sämsta blir sist kvar, även på Scillyöarna. Bakgrunden till systemet är att försöka upprätthålla någon sorts nivå och stimulans på fotbollen samt att matcherna ska vara någorlunda jämna. Detta medför att du ena säsongen kan spela i det titelvinnande laget för att i nästa komma sist i tabellen. Men enligt rapporter fungerar systemet bra, rentav så bra att ligan ofta inte avgörs förrän i de absolut sista omgångarna.
Noterbart är att medelåldern i Isles Of Scilly Football League ligger runt 40- sträcket. Anledningen står att finna i att ungdomarna för utbildning efter sextonårsålder måste styra skutan till fastlandet. För att göra saker värre råder det brist på arbetstillfällen och huspriserna på öarna är väl tilltagna vilket innebär att exilarna ofta inte, om någonsin, återvänder förrän de är bra mycket äldre. Således dräneras ligan på ungdomar vilket oroar de engagerade. Bristen på återväxt hotar hela ligans existens. Men som världens minsta är den alltjämnt ohotad.
2 kommentarer:
Lysande reportage!
Briljant.
Skicka en kommentar