Mannen, myten och legenden Blanchflower

Danny Blanchflower gjorde sig känd för flera kontroversiella saker under sin levnadstid. Som våghalsig 17-åring under brinnande världskrig tog han värvning i RAF där han ljög om sin ålder för att få vara med och kriga.
I vuxen ålder gjorde han rubriker då han mitt under sändning lämnade studion i det populära programmet ”This is your life” med den omåttligt populära programledaren Eamonn Andrews, med motivet att programmet inkräktade på hans integritet.
Men Blanchflower var egentligen mer känd på annat håll. Som manager för Chelsea, förbundskapten för Nordirland och en av tidernas bästa Tottenham spelare, så skulle han få en plats i det brittiska folkets hjärtan.
Nordirländaren Robert Dennis Blanchflower föddes den 10 februari 1926 i Belfast och började tidigt spela fotboll. Familjen var känd inom idrottskretsar där mamman i hemmet själv spelade i Belfast damlag och brodern Jackie en dag skulle spela med Manchester United. Framtiden var i stort sätt utstakad för Blanchflower.
Karriären tog fart på riktigt då Barnsley en dag hörde av sig till Glentoran och hörde sig för om den kvicka mittfältaren var till salu. Blanchflower flyttade 1949 till England och skulle komma att tillbringa resten av sitt liv där.
Två säsonger i Barnsley blev senare tre säsonger i Aston Villa. Blanchflower lämnade Birmingham 1954 och flyttade till London och Tottenham. En klubb han skulle komma att tillhöra under 10 års tid och spela över 330 matcher för. Blanchflower var kapten i det Spurs-lag som 1963 vann Cupvinnarcupen. Hans ledaregenskaper var revolutionerande och Blanchflower var före sin tid med mycket han gjorde på fotbollsplanen. Tidningen The Times utsåg i år Blanchflower till ”Greatest player in Spurs history”.
Det säger en del.
Under åren 1949 till 1963 skulle Blanchflower komma att göra 63 matcher för sitt Nordirland och var alltid en lojal och omtyckt spelare. Under VM i Sverige 1958 var han lagkapten och tog tillsammans med resterande Northern Irons sig till kvartsfinal. Mycket därför blev han utsedd till förbundskapten mellan åren 1976 till 1979, en tjänst han kombinerade med att vara manager för Chelsea. Blanchflower var en energisk människa, personlighet och spelare. Alltid med många järn i elden.
Blanchflowers frispråkighet var också vida känd. Han gav under sin livstid en mängd bevingade citat som gjorde sig i mediavärlden.
Danny Blanchflower avled i London den 9 december 1993 efter sviterna av sjukdomen Alzheimer. Blanchflower sörjdes av hela Storbritannien och valdes 10 år senare in i ”English Football Hall Of Fame”