Tillbakalutad i fotöljen med en iskall Falcon framför mig och ett sjöngsjungande Youtubeklipp av Glasvegas Daddys Gone.
Det är fredag och det är gott.
Ännu en vecka är till ända och helgen är efterlängtad.
Sjukt mycket att göra på jobbet, på en arbetsplats som man varje dag drömmer sig bort ifrån och där man endast ser morötter i form av tipslappar som kan ta dig ur problemet.
En skön vinst på lördagseftermiddagen så att du på måndag morgon ringer in och säger att du inte kommer idag, inte imorgon heller och inte på onsdag.
Du har gjort ditt och faller tillbaka på en softig sits där du kan koncentrera dig på att göra sådant som du gillar, har som intresse och som endast ligger dig i smaken.
Hade spellyckan kommit till mig så hade jag förmodligen lagt av att arbeta på direkten. Jag hade unnat mig själv det. Ett sabbatsår där jag gör sådant som jag har missat under alla de dagar som har bundit mig vid min arbetsplats. Hade jag dessutom inte varit stadgad så hade jag med mycket stor sannolikhet lämnat landet för en tid och testat på sådant som man annars har som ett drömscenario. Rest jorden runt, samlat på arenor i England och kollat in alla stora derbyn i Europa.
Så vad är det som gör att du inte vågar ta det steget som innebär att du kan uppfylla dina drömmar? Givetvis är det ekonomin. Än så länge har inte spellyckan kommit till mig i den storlek att jag hade kunnat ta ett sådant beslut. Sedan är det tryggheten i vardagen.
Du ser en trygghet i det du gör och även att det inte är särskilt glädjande eller intressant så är det ändå de stadiga tusenlappar som trillar in på kontot den 25:e varje månad.
Det är där tryggheten finns och det är därför man fortsätter att springa runt i ekorrhjulet.
Människan mår bäst av att ha rutiner i sin vardag. Utan rutiner blir det ovisshet och ovisshet mynnar ut i en rädsla. Du är fast i ett ekorrhjul som du själv hatar men som du i slutänden vill springa i.
Du vet vad du har men inte vad du får. Den slitna klyschan ”gräset är inte alltid grönare på andra sidan” har en poäng. Kanske inte alltid men åtminstone då man väl skall ta sig för en del svåra beslut. Och det är även där som Murphys Law kommer in. Lagen om alltings jävelskap. Kan det gå åt helvete så gör det faktiskt det och oftast med dunder och brak.
Så jag håller varenda tumme jag har att Lotto,Måltips,Stryktips och Keno går vägen i helgen.
Förhoppningsvis kan jag med ett leende på läpparna under kommande måndagsmorgon säga;
”-Jo chefen, det är så att jag struntar i att komma idag. Eller förresten jag kommer inte till jobbet mer överhuvudtaget….. jasså ni drar in lönen? Gör ni det och ge den till någon som behöver den bättre. Vi säger så.”
Som sagt, vi säger så!
Ha en trevlig helg!
fredag 6 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar