Ni vet hur det såg ut; City avslutade riktigt starkt i första halvleken och hade ledningen med 2-0 i halvtid. Vi var nog ganska många som såg regimskifte direkt. Detta City som är så omskrivet, uppskrivet och förvandlat. Minns bara hur illa ute de faktiskt var för inte alls särskilt länge sedan, med degradering, spel i tredjedivisionen för inte ens femton år sedan. Men likt fågeln Fenix har man rest sig. Och man har intagit en position som stormakt och siktar högt. Så högt det går. Med Mancini vid rodret tog man förra säsongen sin första stora titel på länge, med segern i FA-cupen. Den här säsongen skall man på allvar konkurrera om Premier League-titeln, och kommer säkerligen göra saker också i Champions League. Eller. Det är helt klart vad ägarna förväntar sig, efter miljardinvesteringar de senaste åren. Bara på anfallsspelare har man slängt in över två miljarder när spelare som Adebayor, Tevez, Aguero, Bellamy med flera har anlänt. De pengarna vill man ha avkastning på, och då duger inte småpotatis.
Och det såg alltså ut att kunna börja på bästa tänkbara sätt, med två måls ledning i halvtid, i säsongens första viktiga match. Då plockade Alex Ferguson helt säkert fram sin berömda hårtork i halvtid. Vi kan gissa att Uniteds spelare fick höra ett och annat i pausen. Och dessutom fick vi se tre byten redan i halvtid.
Ett annat United äntrade planen, kvitterade ganska omgående i andra halvleken. Och fortsatte det som varit en trend den här helgen. Nämligen att avgöra på övertid. Nani var namnet för dagen, och han gav United segern i 94:e minuten, med sitt andra mål i matchen. Rooney uttryckte sig så här efter matchen: "Vi gav dem en lektion i fotboll.", och det var väl lika delar sanning och prestige i det uttalandet.
Gammal är äldst, Ferguson kan än, allt är som vanligt? Nå, jag tror mycket på City i år, och serien är inte ens igång än. Men mycket är sig likt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar