TLC- SVERIGES STÖRSTA OCH BÄSTA BLOGG OM BRITTISK FOTBOLL

fredag 7 november 2008

Minns du spelarna? Del 2.

Många är de spelare som fastnat och fastnade på näthinnan under barndomens plingmatcher på Tipsextra. Många av spelarna var barndomens idoler. Vad hände med dem? Åter en gång presenteras 10 gamla lirare.

1. Steve Bould – Bould föddes 1962 i staden Stoke. Det var också där han började spela fotboll och han gjorde det bäst som högerback.Torquays såg potential i spelaren och lånade honom säsongen 1982. Torquays dåvarande manager Bruce Rioch såg potential i den hårt kämpande högerbacken men ville utöka Boulds kompetens. Detta genom att omskola honom till mittback. En omskolning som skulle visa sig bli lönande för Steve Bould. Väl tillbaka i Stoke efter en säsong i Torquay tog Bould för sig på planen och utvecklades till en försvarare av hög klass. 1987 råkade han ut för en olycka.Ryggen skadades och läketiden var så lång att många trodde att hans karriär var över. Bould trotsade tvivlarna och kämpade sig tillbaka till sin ordinarie form.
Då Arsenal 1988 visade intresse var det tack och adjö till Stoke.
Han var nu en fullfjädrad mittback och blev snabbt en utav ”Famous Four” tillsammans med Tony Adams, Lee Dixon och Nigel Winterburn.
1988/89 och 1990/91 var han med och vann ligan. Han var nu en av stommarna i laget och var en dirigent och mur i försvaret.
Skador förstörde hela hans säong 1992/93 och han missade därför att delta i matcherna som ledde till guld i FA-Cup och Ligacup.
Tillbaka från skador var han med och ledde klubben till vinst i Cupvinnarcupen 1993/94. Åren efter kom Arsenal och Bould i en formsvacka och då Arsene Wenger tillträdde valde han att peta den till åren gångna Bould till Martin Keowns förmån.
Bould vägrade se sig besegrad och kämpade sig tillbaka. 1999, 11 år efter debuten i klubben och med 288 matcher i bagaget, tackade Bould för sig. Han var nu 37 år gammal och älskad av hela Highbury. Det var ett känslosamt farväl.
Han avslutade sin karriär säsongen 99/00 i Sunderland och arbetar i dag som ledare i Arsenal U18 Akademi. Bould gjorde endast två landskamper för England och debuterade så sent som i en ålder av 31 år.

2. Paul McGrath – I det katolska Irland på 60-talet ansågs det som synd med ett utomäktenskaplig barn. Och då barnet far till råga på allt var mörkhyad så fanns det inget annat val att göra än att föda det i England. Paul McGrath föddes 1959 i Londonförorten Ealing. Modern hade först tänkt att adoptera bort honom men ångrade sig och flyttade hem till Irland. Ett val som fotbollen kan tacka för.
1979 debuterade Paul i St Patricks United. Han blev snabbt en duktig och respekterad försvarare och fick många store klubbars ögon på sig. Manchester United värvade honom 1982. United ville se honom spela på mittfältet, men då McGrath torspelade i försvaret lät man honom också spela där fotsättningsvis. Efter en tid i klubben började han dricka mer och mer och hans psyke gjorde honom omöjlig bland de styrande i klubben Detta blev ett problem och United ville lösa ut honom från kontraktet.
McGrath vägrade. Manager Ferguson gjorde då istället reklam för honom till andra klubbar vilket slutade med att Aston Villa 1989 värvade honom. Hade hans karriär rent sportsligt varit magnifik i United så blev den ännu bättre i Villa.
Det var mycket tack vare honom som Ligacupen 1994 vanns och samma år blev han utnämnd till Premier Leagues bästa spelare.

1996 tog han farväl av Villa och avslutade karriären i Derby och Sheffield United.
1998 lade han skorna på hyllan.
McGrath anses som en av de absolut viktigaste och bästa spelarna i Irlands landslag genom tiderna. Hade det inte avrit för alkoholen så hade McGrath kunnat bli en av världens bästa försvare.Han plågas dock idag av sviterna efter ett långvarigt alkoholmissbruk. Han har på senare tid blivit omskriven för sin självbiografi
”Back from the Brink”.

3. Neville Southall – 1958 föddes en utav de allra populäraste och kändaste brittiska målvakter i den walesiska staden Llandudno. Southall debuterade i Bury, men det var i Everton han skulle bli stor och känd. 578 matcher mellan åren 1981-1998.
Med Everton vann han flera titlar. Ligan och Cupvinnarcupen samt två segrar i FA-Cupen kunde skrivas in i meritlistan. Han blev flera gånger under sina år i Everton hyllad och prisad. Bland annat i en uppvisningsmatch mot Celtic. Hans eget val av motstånd då Celtic var hans favoritlag under barndomen
Mellan åren 1998 och 2002 spelade han i så många som 10 klubbar.
På senare tid har han varit manager i Non-League klubbarna Dover och Hastings.
Var Southall stabil på plan så var privatlivet dessvärre raka motsatsen. Otrohet flertalet gånger gjorde att han lämnade sin familj. Idag arbetar han extra som fotbollslärare på Chaucer Technology School i Canterbury.
Southall gjorde 93 landskamper för Wales mellan åren 1982-1997, är den populäraste spelaren någonsin av Evertonfansen och är medlem i Riddarordern.

4. Gavin Peacock - Peacock föddes 1967 i Eltham,London och debuterade 1984 i Queens Park Rangers för att sedan gå till klubben hans far var manager i, Gillingham.
I Gillingham spelade han felfritt som mittfältare men kunde även användas som anfallare. Detta gjorde honom målfarlig och 1989 signade dåvarande Bournemouth managern Harry Redknapp honom. Ett år i klubben blev det då Newcastle ryckte till sig den lilla målfarliga Peacock. Det blev tre år på St JamesPark, 105 matcher och 35 mål innan Chelsea 1993 köpte honom. På Stamford Bridge kom han snabbt att bli en hårt kämpande och målglad publikfavorit. En tekniskt skicklig och mycket målfarlig kortväxt spelare.
Han skrevs in i klubbens historieböcker genom sina mål mot Manchester United och gjorde många och fina mål i Chelseatröjan innan han 1996 återvände till barndomens klubb och Chelseas lokalrival Queens Park Rangers. På Loftus Road fortsatte han i samma anda som i Chelsea och gladde Rangerssupportrarna med 186 matcher och 34 mål fram till 2002.
Han var även utlånad till stadsrivalen Charlton 2001.
Efter karriären arbetade han för BBC Sport både inom radio och tv samt även som krönikör på Chelseas websida.
Peacock har sedan barndomen varit djupt religiös och studerat kristendom.
Han flyttade i år till Kanada med sin familj för att där studera vidare och bli präst.

5. Gary Pallister – Pallister föddes 1965 i staden Ramsgate i Kent. 196 cm långa Pallister inledde karriären i favoritklubben Middlesbrough och gjorde det som en mycket duktig försvarare. Efter 156 storslagna matcher i Borotröjan värvades han 1989 till Manchester Uniteds dåvarande triumferande startelva.
Pallister hade året innan debuterat i det engelska landslaget och dåtidens experter menade att Pallister var den bästa försvararen någonsin i den engelska tröjan.
I United gjorde han inte bort sig. Han uppfyllde alla förväntningar och fira stora triumfer med klubben genom hela 1990-talet.
Hans meritlista är lång. FA-Cupen 1990,1994 och 1996, Cupvinnarcupen 1991, Ligacupen 1992 och ligavinnare hela fyra gånger 1993,94,96 och 97.
317 matcher blev det på nio år i United innan han 1998 skrev på för klubben som han en gång i tiden inledde karriären i. Cirkeln var nu sluten.
I Middlesbrough spelade han fram till 2001.
Pallisters meriter i United är rekord. Han är den som har vunnit mest titlar i klubben under Fergusons era. Mycket betydelsefull för United. 22 landskamper blev det under den 8 åriga landslagskarriären.
Idag frilansar han inom sporten i tv-världen och är känd för sin lay-back attityd i bakom mikrofonen.

6. Stuart Pearce - Stuart Pearce föddes i London 1962. Han spelade 78 landskamper för England mellan åren 1987 och 1999, varav 10 matcher som lagkapten. De allra flesta matcherna spelade han som vänsterback.Den största delen av sin karriär kom Stuart Pearce att tillbringa i Nottingham Forest, dit han värvades 1985 av klubbens legendariske manager Brian Clough. Med Nottingham vann han den engelska ligacupen 1989 och 1990, vilka kom att bli hans enda större titlar i karriären. Pearce förblev Nottingham trogen ända till 1997, då han gick till Newcastle United. Mellan åren 1999-2001 var Upton Park arbetsplatsen och West Ham arbetsgivaren. Karriären avslutades, vid nästan 40 års ålder, våren 2002 då han var med och förde upp Manchester City tillbaka till Premier League.I landslagssammhang är Stuart Pearce kanske mest känd för att han missade en straffspark i VM-semifinalen mot Västtyskland 1990. Han fick dock sin revansch sex år senare, när han sköt sin straff i mål då England besegrade Spanien på straffar i en EM-kvartsfinal. Pearce är även känd för att han den 17 november 1993 slog en bakåtpassning till San Marinos Gualtieri som gjorde 0-1 efter 8,3 sekunder, men England vände och vann med 7-1.Tack vare sin kompromisslösa spelstil och viljestarka attityd blev Pearce allmänt känd under sitt smeknamn Psycho.Just nu är han tränare för englands U21-landslag och den 14 oktober 2008 tog han dem till slutspel i U21 EM i Sverige 2009

7. Julian Dicks - Julian Dick såg dagens första ljus i Bristol 1968. Inledde karriären storartat i Birmingham City där han snart blev ett fruktat namn för motståndarnas anfallare. Den hårdhudade försvararen gick fram som en ångvält i varenda närkamp och drog ofta på sig rött kort. 1988 blev han uppköpt av West Ham och det var också där han skulle komma att bli en riktig publikfavorit. Hans galna uppträdande på planen älskades utav Hammers supportrarna och han fick smeknamnet ”The Terminator” 1993 ville Liverpool ha en kraftfull försvarare och man höll ögonen extra öppna på Dicks.Graeme Souness ville ha en bytesaffär och gav West Ham David Burrows och Mike Marsh i utbyte mot illbattingen Dicks. Det blev aldrig någon succé i Liverpool. 24 matcher och 3 mål på en säsong. West Ham ville ha hem sin kelgris och man tog hem honom säsongen 1994. Han stannade i Östra London till 1999 och gjorde under de åren 103 matcher och 21 mål. Han är den försvararen i engelska ligan som gjort mest mål genom tiderna. 55 mål på 379 matcher är än så länge ett oslagbart rekord för en försvarare. Julian Dick gjorde de flesta målen på straff. Han var en mycket duktig straffskytt. Hans lojala inställning,slit och kämpande i West Ham innebar flertalet gånger att klubben klarade sig kvar i högsta ligan. Julian Dicks var att tilläggas den sista spelaren i Liverpool som gjorde mål framför ståplatsläktaren Spion Kop.Karriären avslutades i amatörklubben Canvey Island och han började istället att spela golf. Han gjorde det så bra att han blev professionell men fick för ett par år sedan sluta med det på grund av ett trasigt knä.


8. Niall Quinn – Föddes 1966 i Dublin. Valet att bli fotbollspelare var inte lätt då han var lika duktig i sporterna Hurling, Gaelic Football och Australian Rules.
Vid 17 års ålder kunde han dock inte ändra sig. Arsenal värvade honom till London. De första åren var en besvikelse. Quinn bänkades och kom inte in riktigt i laget förrän säsongen 1986/1987. Han var då en av de viktigaste spelarna i laget då Ligacupen vanns. Året därpå värvade Arsenal Alan Smith och Quinn hamnade på bänken igen. Han kände då att han hade gjort sitt i klubben och sökte ny klubb 1990. Då Manchester City värvade honom 1990 hade han 67 matcher och 24 mål i bagaget från sin 7 år långa vistelse i Arsenal. I City blev han en hyllad hjälte och en fantastisk målgörare. Sex år i klubben och 90 mål på 204 matcher. Quinn blev historisk i City då han i en match mot Derby blev tvungen att stå målvakt efter att Tony Cotte blivit utvisad. Dean Saunders lade straffen och Quinn räddade och storspelade resten av matchen som City vann med 2-1. Från 1996 till 2002 frälste han även Sunderland och supportrarna på Stadium Of Light. Tillsammans med Kevin Phillips blev han en notorisk målgörare även i Sunderland. 91 mål på 203 matcher.
I Irländska landslaget var han en stjärna och med samma aptit för mål som i klubblagen. Mellan 1986 och 2002 gjorde han 92 matcher och 21 mål.
Tillsammans med ett par irländska affärsmän i företaget Drumaville Consortium så köptes Sunderland och han satte sig själv som både ordförande och manager. Han blev där mycket uppskattad av klubbens supportrar både för sin tid som spelare i klubben men också för att han vid ett tillfälle betalade taxiresa från Bristol till Sunderland för supportrar som nekats flyga med bolaget EasyJet.
Quinn är idag ägare av racinghästar och har arbetat en hel del som expert på SkySport.
Han har hyllats och belönats för välgörenhets insatser för barn.
Han är även medlem i den brittiska riddarordern för sina insatser på fotbollsplanen.

9.Neil Ruddock – Ruddock födde i London 1968 och inledde karriären i Millwall och Tottenham innan det stora genombrottet kom 1989 då han skrev på för Southampton.
Han skoningslösa och hårda spelstil som försvarare var en mardröm för varje motståndare. 102 matcher på sydkusten blev det innan Tottenham värvade tillbaka den nu utsprungna rosen. Ett år fick man ha honom i laget innan Liverpool 1993 tog honom till Anfield. Det var också under en match med Liverpool han hamnade i en konflikt med Manchester Uniteds Eric Cantona. Cantona sade nedsättande ord om Ruddocks kropphydda och Ruddock svarade med att fälla ner Cantonas berömda krage.
Några matcher senare mötte Liverpool Arsenal och Ruddock hamnade återi en konflikt med en fransman. Denna gången var det Patrick Vieira som var motståndaren och det slutade med att Vieira spottade Ruddock i ansiktet och blev avstängd i 9 matcher.
Han fick smeknamnet ”Razor” (rakblad) efter boxaren Donovan Ruddock som var ””sylvass och stenhård”.
Ruddock var en stark personlighet i Liverpool. Lika stark profil skulle han bli i
West Ham mellan åren 1998-2000. Innan han 2003 avslutade karriären i Swindon hade han även hunnit med spel i både Queens Park och Crystal Palace.
Han enda landskamp för Engalnd var mot Nigeria i en vänskapsmatch under Terry Venables ledning.
Efter fotbollskarriären har Ruddock medverkat i en hel del tv-program och filmer.

10. Gary McAllister – Gary föddes 1964 i skotska staden Motherwell och inledde även sitt fotbollsspelande i stadens klubb. 1985 värvades han till engelska Leicester.
I Leicester formades Gary till en högklassig mittfältare och gjorde 47 mål på sina 201 matcher. Efter VM i Italien 1990 som han deltog i köptse han av Leeds United.
Han kännetecknade sig i klubben för sin laganda och sin placeringssäkerhet.
McAllister utgjorde tillsammans med Gordon Strachan,Gary Speed och David Batty engelska ligans bästa mittfält och gjorde Leeds till ligamästare 1991/92.
1996 värvades han till Coventry tillsammans med Leedskompisen Gordon Strachan. I Coventry var han lika säker och stabil som förr. Med åren hade han även fått en bra rutin i både landslag och klubbspel och Liverpool värvade därför honom år 2000.
Han var då 36 år gammal och kom att betyda mycket för de unga spelarna i Liverpool.
Trots åldern var hans spel klanderfritt. Han uppskattades stort för sitt passningsspel och för sin spelförståelse samt att han även hade den underbara förmågan att göra andra spelare flera nivåer bättre. Med ett frisparksmål på övertid mot Everton förde han sig själv in i Liverpools historieböcker och fick smeknamnet ”The Kop Hero” av supportrarna.
Det blev inte sämre omtyckt då han ordnade Uefacupfinal genom ett viktig mål mot Barcelona. Gary McAllister var mycket omtyckt av alla i organistionen kring Liverpool.
Han lämnade Liverpool 2002 och gick tillbaka till Coventry där han blev spelandetränare.
Han avslutade hastigt och olustigt karriären i Coventry 2003 då han fick reda på att hans fru hade fått bröstcancer. Han valde då bort fotbollen för att ta hand om henne. 2006 gick hon bort . Sorgetiden gjorde att han 2008 kom tillbaka till fotbollen och är idag manager för Leeds. McAllister kom att bli en skotsk nationalidol med sina 57 matcher och 5 mål mellan åren 1990-1999.

1 kommentar:

Anonym sa...

Jävligt ambitiösa och bra inlägg, dessa båda om gamla legender.

En fråga bara, gällande Pallister: Är det inte så att Giggs är den som har vunnit mest, under Fergusons styre? Har inte orkat efterforska, men har för mig att det är så.