Skrev inget igår.
Visste inte vad jag skulle skriva.
Så många tankar och fundringar så att det mynnade ut i ren och skär tankeröta och brist på intresse. Senaste dagarnas händelser har verkligen fått mig att vakna upp ur den nyvunna dröm jag hade. Efter åratal av misär och elände, med spel i division 2 och motgångar på motgångar.
Jag har sett ett hundratal spelare i den grönsvarta dressen.
Allt från Samir Bakaou, Sören Järelöv och Magnus Gustafsson till Anders Kiel, Mårten Jonsson och Stefan Vennberg har fått mig stundtals att le, skratta och skåla.
Desto fler spelare har fått mig till raka motsatsen.
Jag har upplevt Bosse Falk, Bengt-Arne Strömberg, Roberto Jacobsson Lennart Ottordahl. Alla hade de olika filosofier och olika tankegångar. Men aldrig har jag stött på en sådan fullständigt misslyckad tränare som Kent Kierdorff. Mannen som på en säsong lyckades föra en nerflyttad allsvensk klubb rakt ner i tvåan. Till hjälp hade han ett halvt dussin lika miserabla spelare som han handplockat från diverse småklubbar på Sjuhäradsbygden.
Roland Nilsson tände gnistan till det bygge som skulle visa sig hålla sig kvar i Allsvenskan.
Ett taktiskt men ack så tråkigt spel.
I år har Magnus Pehrsson fått oss att må bra. Han har förespråkat en offensiv fotboll och haft ungdomliga tankar i motsats till många av de äldre kollegorna i Allsvenskan som bytt klubbadress likt en vandringspokal.
Jag trodde på MP. Jag trodde att han var den som skulle få upp vår anrika och traditonellt tunga klubb i finrummet igen. Jag tror även på att MP hade levt upp till förväntningarna. Han hade kunnat bygga upp något rejält till 2010 då hans skulle gå ut.
Det är därför det nu gör ont. Det svider i den hårt väderbitna grönsvarta huden. Tillbaka på ruta 1 igen och åter ragga nytt blod till tränarposten.
Någon stabilitet, trygghet och vidare struktur finns det inte.
Har aldrig funnit.
Och då har jag bevittnat GAIS i över 20 års tid.
Det är väl så som våra antagonister säger, vi är en looser-klubb. Vi är medvetna om det.
Det är en del av vår identitet. Det är den som har gjort oss till det vi är och en bit av vårat varumärke. Men någon gång måste motgångarna vända.
Frågan är bara när?
Trevlig helg förövrigt!
fredag 28 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar