Storheter som försvann!

Del 2. The Forest Reds are marching on!

Marlon Harewood, Jermaine Jenas, Andy Reid, Michael Dawson, David Prutton och Shaun Wright-Phillips, har alla gjort det.

De har skolats in i fotbollen genom Forest Academy.

Anrika Forest.

Nottingham Forest.

Ett namn som förpliktigar.

Ett lag med kultur och traditioner.

Det hela började 1865 då klubben bildades av ett gäng killar som annars spelade shinty

(en gaelisk variant av landhockey).

Man är alltså en av världens äldst bevarade klubbar och har sedan starten vunnit en mängd titlar. Engelska ligacupen har vunnits 4 gånger, FA-cupen 2 gånger medan den inhamska ligan endast vunnits en gång. Titlarna man talar högst om och som man är kändast för är de mytomspunna Europacupvinsterna 1978/79 mot Malmö FF och 1979/80 mot Hamburg SV.

Två år på rad var man med andra ord bäst i Europa.

Forest är det enda lag som har vunnit Europacupen (nuvarande UEFA Champions League) och inte längre spelar i högsta divisionen i sitt land.

Det var inte förrän 1959 man gick om den bittra stadsrivalen Notts County. Både supporter och fotbollsmässigt. 1975 skulle dock klubben bli bättre än att bara vara bäst i stan. Man hade planer på att bli bäst i landet. Detta skulle förverkligas utav den nya managern Brian Clough.

Under Cloughs ledning tog man för sig på fotbollsplanen och svepte förbi engelska arenor med stil, finess och klass

Säsongen 1977/78 var man med att skriva ännu ett kapitel i brittisk fotbollshistoria genom att första året vinna andra ligan för att året efter vinna första ligan. Det är få lag som har lyckats med den prestationen i engelsk fotboll.

Målvakten Peter Shilton, högerbacken Viv Anderson ( engelsk fotbolls första svarta spelare), mittfältaren Martin O´Neill (idag Aston Villa manager) och Archie Gemmill var alla del i lagets triumfer i slutet av 1970-talet.

1989 spelade laget FA-cupfinal mot Liverpool. Finalplatsen var förlagd till Sheffield Wednesdays arena Hillsborough. Forest kom att förlora matchen men det var inte det man talade om veckor och år efteråt. 96 Liverpoolupportrar klämdes till döds på arenan.

Början av 1990-talet var ett dystrare decennium för Forest. Visserligen hade man vunnit Ligacupen två år på rad 1989 och 1990 samt FA-cupen 1989, men det var nya vindar som började blåsa.

Vinsterna uteblev och nyförvärven upplevde inte förväntningarna. Ekonomin tröt och 1993 åkte klubben ur Premier League. Brian Clough tackade för sig och lämnade plats åt den oprövade gamla spelaren Frank Clark. Året efter hade man tagit klivet upp igen och gjorde det med succé.

Med ligamästarna Blackburn och tvåan Manchester United framför sig så kom man på en mycket hedrande tredje plats. Anfallaren Stan Collymore gjorde 22 mål under säsongen och var en gud på The City Ground. Förväntningarna inför säsongen 95/96 var därför stora.

Det var därför med bitterhet Forestsupportrarna fick inse faktum och e sitt Forest hamna på nionde plats. Inte nog med detta så såldes Collymore till Liverpool. Den enda ljusglimten var UEFA-cupen. Man tog sig till kvartsfinal. Där tog det stopp. Bayern München var för starka och efter två matcher så var den sammanlagda förlusten 2-7.

Många ville nu se Frank Clarkes huvud rulla och i ren desperation så värvades walesaren

Dean Saunders.

Säsongen 96/97 började bedrövligt och då Frank Clarke under säsongen fick sparken började folk åter se en storhetstid. Forne landslagmannen och ikonen Stuart Pearce tog över ansvaret.

Ett ansvar han inte klarade av. Dave Basset anställdes och värvade holländaren Pierre Van Hooijdonk i ett desperat försök till att vända den negativa förlusttrenden. Detta hjälpte föga och man hamnade sist i ligan och åkte ur.

Sedan dess har det varit jojo-pendlande mellan divisionerna och både den ena managern efter den andra har kommit och gått.

Succérna på 2000-talet har inte varit något att skryta om. Det gick så långt att man trillade ner i tredje divisionen,League One.

Inför säsongen 07/08 började saker och ting se annorlunda ut. Mer kapital in i klubben och en mängd nya spelare och aktörer i organisationen. Mycket tack vare detta så hamnade Forest tvåa i League One och man spelare i år i The Championship.

Dagens manager heter Colin Calderwood och tillsammans med ägaren Nigel Doughty har man inför denna säsongen värvat bra och smart.

Bland stjärnorna ses spelare såsom Nathan Tyson,Robert Earnshaw ,Luke Chambers och de inlånade spelarna Paul Anderson (Liverpool) och Carl Fletcher (Crystal Palace) samt veteranen Ian Breckin.

Forest kommer tillbaka. Det har de gjort förr.

Övriga information av intresse:

Klubbens röda färg tog man efter den italienska frihetskämpen Garibaldi och det är därför färgen idag kallas Garibaldi-red då man talar om Forest röda tröjfärg.

Myten om Sherwoodskogen och Nottingham stämmer inte överens med fotbollslaget historia.

Forest Recreation Ground var den plats i en glänta som klubben spelade sina första matcher på.

Idag huserar man på City Ground. En arena som inhyser 30.602 åskådare mycket fint belägen vid floden Trent.

Klubbens supportrar ogillar att klubben i media många gånger kallas för Notts Forest. Detta på grund av den lokala rivalen Notts County. Skall man trilskas med en förkortning så föredrar supportrarna, Nott`m Forest.

Brian Clough var manager fram till 1993. Under 18 år var han manager i föreningen. Då han dog 2004, 69 år gammal, fick han närmast en kunglig begravning och han blev sörjd utav hela Nottingham och England. En stor idrottsprofil hade gått ur tiden. En man som hade betytt så mycket för klubben Forest.