Dennis Wise - En engelsk iller!

Dennis Wise är en sådan personlighet som man antingen älskar eller hatar. Eller så gör man både och.
I mitt hjärta har han sedan ungdomes dagar tagit en plats i efter sina 11 år i Chelsea som en liten och ättrig mittfältare. Med 168 centimeter över havet så har den lilla lirare från Kensington satt skräck i de flesta på fotbollsplanen genom åren. Attityd, humör och kontroversiell. Där har vi tre ord som kännetecknar Dennis Wise.
Men vem är han egentligen?

Dennis Frank Wise föddes 16 december 1966 i Londonstadsdelen Kensington. Som 17 åring inledde han sin fotbollskarriär i Southamptons ungdomsakademi. Fram till 1985 hade han sydkusten som sitt hem då Wimbledon värvade honom. Wise blev snabbt en del av ”The Crazy Gang” där han med
John Fashanu, Vinnie Jones och Lawrie Sanchez gjorde sig känd för practical-jokes i klubben.
Fem år 135 matcher och 27 mål hann det att bli i klubbens innan Chelsea 1990 värvade den lilla mittfältaren.
Det var nu karriären tog fart på allvar. I Chelsea blommade Wise ut fullständigt och blev snart ett hyllat kraftpaket på mittfältet. Lika älskad av publiken på Stamford Bridge som hatad av motståndarna så satte Wise sina spår i den blå Chelsea-historien. 1991 debuterade han i landslaget och gjorde det med dunder och brak genom att debutmåla mot Turkiet.
Wise var karismatisk på många sätt och vis. Då Zola kom som ny till klubben så tydde han sig i början till Wise.
Något han snart skulle ångra. Wise som var en vän av jävelskap och ironi lärde den icke engelskspråkiga Zola att hälsa med orden ”You fuck”
Och fler är anekdoterna om denna herre. Efter ett stormigt möte på Old Trafford mot Manchester United där Wise varit inblandad i ett flertal våldsamma incidenter, lär Sir Alex ha sagt; 'Wise is so mad he could start a fight in an empty house'
Det blev 11 år i den blåa tröjan. Då Wise 2001 lämnade Chelsea gjorde han det inför en tårögd hemmapublik på Stamford Bridge som öppet hyllade en av tidernas största Chelseaspelare. Med 332 matcher och 53 mål för klubben så hade dem rätt.

Nästa adress blev Leicester. En klubb där han inte alls fick samma hjältestatus och popularitet i.
En av anledningarna var ett bråk med en lagkamrat.
Wise anklagades för att ha slagit av käkbenet på lagkamraten Callum Davidson under ett försäsongsläger i Finland. Klubben gav omgående Wise sparken. Mellan 2001-2002 blev det 17 matcher och 1 mål i klubben.Det dröjde inte länge innan mittfältaren fick klart med en ny klubb, Londonlaget Millwall.
Wise smällte snabbt in i den myt om klubben som redan fanns. Det vilda och hårdförda laget hade fått en spelare som med stolthet kunde axla manteln efter en annan like, Kevin Hurlock.
Och Wise blev populär bland fansen och på The New Den.
Mellan åren 2002 till 2005 gjorde Wise 85 matcher och 7 mål för klubben och var även spelande manager i klubben. Ett av de största minnena jag har av honom i Millwall är då han i FA-Cupfinalen mot Manchester United hela matchen psykade Roy Keane. Wise var på Keane som en iller hela matchen.
Ett sätt som personifierar Wise på bästa möjliga sätt.
Wise lämnade Millwall kontraktslös efter tre lyckade år där en FA-Cupfinal och spel i Uefacupen var meriter.
Wise hade inte glömt klubben han inledde sin karriär i och därför blev Southampton ett självklart val efter att Harry Redknapp lämnat klubben. Tillsammans med Dave Bassett tog Wise över tränarrollen, där även Wise gjorde 11 matcher och 1 mål. Då George Burley anställdes som ny Saintsmanager I december 2006 fick Wise lämna klubben.

Micky Adams, den förre managern i Leicester, var nu manager i Coventry och ville ha Wise tjänster. Det gick bättre än förväntat i början av säsongen men framgången ebbade ut och då kontraktet gick ut efter en säsong så bestämde Wise sig för att sluta med den spelande karriären.
Hans karriär som manager på heltid skulle nu ta fart och detta i Swindon som första klubb.
Den 22 maj 2006 skev han på för klubben och utsåg även sin gamla lagkamrat från Chelsea, Gustavo Poyet, som assisterande. Starten som manager i Swindon blev riktigt bra. Så bra att han utsedd till ”Månadens Manager” efter att ha vunnit 6 av 7 matcher i inledningen och ledde ligan överlägset.
Framgångarna i Swindon hade fått omvärlden att få upp ögonen för Wise ledaregenskaper.
Efter flera anbud så tackade Wise för sig.


I Swindon hade han nu gjort sitt. Leeds ordförande Ken Bates var nu i behov av en manager. Då den gamla Chelsea-ägaren Bates ropade, så lyssnade Wise och tog kontakt med sin gamla lagkamrat Gustavo Poyet.
Den 24 oktober 2006 tog Wise över som manager i krisklubben Leeds. Det forna storlaget sladdade i botten i The Championship. Med Wise vid Leeds-rodret och med Poyset som assisterande manager hoppades många på en vändning för Leeds.
Det var dock för sent. Klubben åkte ner i League One och hur Wise än gjorde så blev det inga framgångar med klubben. Leeds var i ett kaostillstånd och snabbt fick tränarna och ordföranden skulden för motgångarna. Reltionerna mellan Leeds och Chelsea hade vait frostiga under decennier och blev inte bättre då framgångarna uteblev.
Den 29 oktober 2007 fick Poyet nog. Han värvades till Tottenham som assisterande manager till Juande Ramos. Några månader senare, 28 Januari 2008 fick även Wise nog. Han dock fått vind i Leeds-seglen, och lämnade över managerrollen till Gary McAllister som tredjeplacerande i League One.
Hade tiden i Leeds varit stormig så blev nästa arbetsgivare och adress definitivt inte bättre. Newcastle United blev nästa uppgift, där som verkställande direktör.
Wise blev snabbt impopulär då han och ägaren Ashley gav Kevin Keegan sparken.
Det var lynchstämning i klubben och banderoller med ”The Cockney Maffia” hängdes upp på St James Park och syftade på Wise härkomst.
Sedan dess har relationerna mellan honom och fansen varit mer än frostiga. Folk hatar honom verkligen.
Och det är där han är idag, som direktör i Newcastle. Knappast något han kunnat tänka sig då han hyvlade motståndare på Stamford Bridge under tidigt 1990-tal.
Förövrigt också där som han fortfarande har störst stöd och support.
För oavsett hur många olika adresser Wise har eller har haft så kommer han alltid att vara en Londoner. Till största del Chelsea men också med en gnutta Millwall.

En mästare har gått ur tiden - Vila i frid Ingo!

Ingemar Johansson somnade inatt in för den slutliga vilan.

En mästare har gått ur tiden!

Ingemar Johansson, "Ingo", född 22 september 1932 i Göteborg, död 30 januari 2009 i Kungsbacka,blev världsmästare i tungvikt 1959-1960. När 1900-talets främste svenske idrottsman skulle utses kom "Ingo" trea efter Björn Borg och Ingemar Stenmark.Även i GAIS är det sorg. Ingo spelade back i GAIS i början av 1950-talet.

Det är inte bara en av tidernas bästa boxare som har dött utan också en Gaisare.

En av tiderna största dessutom!

Mina tankar går till din familj!

Vila i frid Ingo, The Champ!

Har jag fått det om bakfoten?

Det är verkligen synd om mig nu.

Varit hemma från jobbet i två dagar med rinnande näsa,hosta och orkeslöshet. Kvinnor gnäller om att föda barn, det är ingenting jämfört med denna förkylning.

Fy fan!

Efter att ha betalt räkningar och kalkylerat med budgetten denna månad så fann jag plats på kontot för klädes och skoinköp. Jippie!

Detta med kläder och skor är en svår fråga. Då jag äntrar en affär för dessa ändamål så kan jag ofta drabbas av en beslutsångest modell värre. Jag vill ha allt och oftast slutar det med att jag lämnar affären tomhänt.

Nu känns det som att det är skor jag behöver, eller rättare sagt, vill ha.

Adidas är favoriten. Har alltid varit det. Har även på senare tid kärat ner mig i Ellesse.

Har letat runt i Sverige men inte funnit något. Utomlands finns det och då jag sökte på nätet fann jag ett par som jag gärna hade viljat ha, fast då i en annan färg. Dessa i vitt och med en liten mindre sula hade suttit fint.

Diadora har även dem kommit med snygga sneakers på sistone. BB Elite heter en doja som är rätt clean. Jag hade kunnat rabla upp en mängd skor av intresse, känns inte som att jag orkar det. Jag vet då denna diskussionen tagits upp på andra forum och det blivit som en polsk riksdag. Att folk har olika tankar,smak och åsikter verkar vara för en del helt obegripligt.

Det jag gillar behöver ju givetvis ingen annan tycka om. Rätt logiskt faktiskt.

Stilpoliser finns det gott om, men så länge smaken är som den berömda baken, så ger jag blanka fan i det.

Adidas får det nog bli imorgon, eller vänta lite nu.... både Nike och Umbro hade en sneaker som var riktigt clean. Beslutsångesten sköljer över mig igen.

Vi får se hur det blir i morgon!

Trevlig helg på er!

Tankar och funderingar om Premier League!

Liverpools chans att ta hem sin 19:e ligatitel håller sakta men säkert på att försvinna. För andra matchen i rad tappas två poäng i slutet, denna gång på grund av Lucas Leivas klantiga fällning av Jason Koumas och på straffen som följde gjorde Mido inget misstag.
Bakom poängtappen ligger Rafa Benitez feghet, när matcherna närmat sig slutet har han tagit ut de offensiva och kreativa spelarna och ersatt dem med mer kämpastarka och defensiva spelare. När man sedan drabbats av baklängesmål med mindre än 10 minuter kvar finns det helt enkelt inga spelare på plan som kan skapa något framåt. I gårdagens match valde han dessutom att ta ut Steven Gerrard efter Wigans kvittering och det tycker jag är mycket märkligt med tanke på att han är den ende i dagens Liverpool som kan avgöra en match helt på egen hand och är dessutom lagets kapten och störste pådrivare. Sju minuters extra speltid i går skulle inte gjort att han fick svårare att orka med söndagens toppmatch hemma mot Chelsea. Oerhört märkligt agerat av Benitez.

Tottenham presterade säsongens bästa fotboll under första halvlek i tisdagens match mot Stoke. Redan efter dryga 25 minuter stod det 3-0 efter mål av Lennon, Defoe och Dawson. Bäst på plan var Luca Modric som fullständigt dominerade med precisa passningar och vassa inlägg.
Tottenham avancerade upp till 13:e plats efter segern men har bara tre poäng ner till nedflyttningsplatserna i den enormt jämna tabellen. På lördag väntar en svår borta match mot Bolton och kanske är det dags för säsongens tredje bortaseger.

Jimmy Bullard har bytt klubb. Jag har spekulerat om det tidigare och det sades att Fulham inte kunde/ville matcha hans lönekrav. Jag måste säga att jag blev jävligt förvånad när jag läste att han skrivit på för Hull. Min tanke var att han var intresserad av att komma till en större klubb för att eventuellt vinna titlar eller få spela i Europa. Hull är i mitt tycke ett sämre lag än Fulham och på grund av det känns klubbvalet mycket underligt. Får jag gissa var det inte titlar som var intressant utan att få mer pund i plånboken.

Manchester U har inte släppt in mål på elva matcher och ser mer eller mindre oslagbara ut för tillfället. Vinner man hängmatchen mot Fulham på Old Trafford leder man ligan med 5 poäng och tar ett stort kliv mot ytterligare en ligatitel. Trots massor av skador på bl.a Rooney, Ferdinand, Evra och Anderson verkar det inte finns något som kan stoppa laget.

Hos grannen City är det inte lika muntert. När araberna tog över klubben utlovades den ena storstjärnan efter den andra när transferfönstret skulle öppna 1/1 2009. Nu stänger det snart och det enda man lyckats köpa är tre medelmåttor till otroliga överpriser. City har betalat 45 miljoner pund för Wayne Bridge, Craig Bellamy och Nigel de Jong. Knappast vad fansen väntade sig efter övertagandet……..

Jag läste också någonstans att West Bromwich Albion skall spela en offensiv och attraktiv fotboll för att försöka klara sig kvar denna säsongen. Tycker det låter väldigt märkligt då det är allmänt känt att de nykomlingar som klarat sig kvar de senaste åren har gjort det för att man prioriterat defensiven och varit rätt försiktiga överlag. Lycka till säger jag…..

Tim Cahill - Trollkarlen i Everton!

Säga vad man vill om Everton som lag. Det gråa och intetsägande laget från Liverpool som ständigt ligger i skuggan av storebror Liverpool har ändå något som lyser starkt.

Förutom Joleon Lescott så har man Tim Cahill.

Denna ättriga lilla mittfältare stångas varje vecka med de bästa i ligan och han gör det bra.

Liverpool fick känna på det i de två derbyna som spelades förra veckan medan Arsenal fick kämpa för ett oavgjort resultat, 1-1 igår på Goodison Park.

Tim Cahill föddes 6 december 1979 i Sydney,Australien.

Pappan som var australiensare av irländsk börd ville tidigt att pojken skulle börja med fotboll.

Mamman som var av samoansk börd gav sittt medgivande och Tim började med fotbollen.

Fotbollen gick bra för den unga Cahill. Så bra att han blev utagen i Samoas landslag.

Eftersom detta inte säger någonsting om varken Samoa eller Cahill, så bytte han naturligtvis landslag innan han hann debutera på A-landslagsnivå för Australien.

1993 gjorde han dock en enastående succé i Sydney United. Detta fick Millwall att öppna ögonen. Mellan åren 1997-2004 gjorde Cahill 217 matcher och 52 mål för Millwall. Ett CV som gjort honom oerhört stor i södra London.

Från 2004 har han spelat för Liverpool-klubben Everton och gjord det på ett sådant bra sätt att han idag räknas som en av klubbens mest tongivande spelare.

Jag är benägen om att hålla med!

Marknadsföring på bästa sätt!

Du har de fyra stora lagen. Lag som Chelsea, Manchester United, Liverpool och Arsenal har ständigt rubrker i tidningar oavsett om det handlar om fotboll, ekonomi eller spelarskandaler.
Sedan har du lagen som ligger strax under toppskiktet som har varit med i matchen sedan lång tid tillbaka men som aldrig riktigt exploderat.

Då tänker jag på Aston Villa,Tottenham,Manchester City,Newcastle och i viss mån Portmouth som på senare tid försökt bygga upp ett imperium, vunnit en FA-Cup titel och sedan falerat.
Klassikerna hos svenskarna är många. En del lag har jag redan nämnt men ett par till finns även. West Ham och Wolverhampton är två stycken.
Sheffield Wednesday blev populärt i Sverige då Roland Nilsson lirade i klubben medan Coventry lockade blågula sympatisörer då den sistnämnde, Magnus Hedman, Tomas Antonelius och Richard Spong spelade i klubben.
Många lag satsar på att marknadsföra sig Asien. Hur gör man då?
Jo, man säljer sig glatt till en kapitalstinn sponsor i fjärran östern och lyssnar sedan slaviskt på kraven ifrån dessa. Och har man ingen sponsor därifrån så finns det ändå intresse i matchen.
Har du en spelare från Thailand exempelvis så säljer du tröjor och tv-rättigheter i det landet trots att Thailand inte ens hade slagit Qviding i en träningsmatch. Thaksin Shinawatra hade noll koll på fotboll då han tog över Manchester City. Han spottade Svennis i ansiktet då han krävde att klubben skulle värva thailändska landslagsmän. Vad skall man med ”sådana” till då det finns betydligt bättre i ungdomslaget? Man har dem för marknadsföringens skull.
Ett flertal lag i de högre serierna i England värvar eller tvångsvärvar asiater bara för sakens skull. På sin höjd lyckas 1 av 10. Om ens det. På lång sikt blir spelarna maskotar för klubbarna.
Spelare som har inskrivet i sina kontrakt att de måste spela minst en tredjedel av säsongens alla matcher trots att medspelarna är bättre. De gamla blåvittspelarna Håkan Mild och Nicklas Alexandersson råkade ut för detta och trots att denna duo inte är duktiga fotbollsspelare så var de ändå bättre än de asiater som petade dem. Då fattar ni hur det ser ut?

Detta är ett marknadföringssätt på bästa manér. Sälj dig som en hora, lägg upp dig med spretande ben och ta emot. Bara de rätta pengarna kommer in på kontot.
Så är det ju. Simple as that!
Funderade även på saken rent geografiskt och förstod snabbt att inte bara Asien med sin miljardpublik och industri lockar.
Klubbarna vill även sälja sig till andra världsdelar.
Fulham är klubben som spretat med benen för den amerikanska kontinenten och marknaden.
För att locka publik i Australien och Oceanien så värvade Middlesbrough en gång i tiden målvakten Mark Schwartzer. Då han dök upp fick australiensarnas upp sitt intresse för våran fotboll. TV-kanaler började sända matcherna och den inhmeska ligan expanderade.
Snart var det fullt av australiensare i den engelska ligan. Harry Kewell var den kändaste. Han var enormt populär då han spelade i Liverpool och Leeds.
Idag säljer Lucas Neill (West Ham),Tim Cahill (Everton), Blacburns aussie-duo Emerton och Grella samt alla tiders Mark Viduka i Newcastle, tröjor om aldrig förr i sina hemländer.
Vem gynnar detta?
Jo, klubbara som köpte dem för en billig peng från de små klubbarna i Australien.
De engelska klubbarna tjänar multum på sina sponsorer och turister från den gamla straffkolonin.

Idag är fotboll en relativt stor sport i Australien. Folket i landet har lärt sig att acceptera och gilla världens största sport.
Kanalen FOX Sport i Australien sänder varje match där landsmän spelar i.
Så sitter du i en tv-soffa i Sydney så kan du med ett leende på läpparna se en mängd australiensare spela i Premier League samtidigt som du även kan se Mile Sterjovski spela för Derby, Nick Carle för Crystal Palace och ända ner till League One där Neill Killkenny håller fanan högt för Leeds.

Cash is king även i "Down Under" !

Hade behövt mig en stadig whisky nu!

Tippade igår. Det gick som det brukar, åt helvete.
Det brast på Spurs-Stoke. Jag hade tippat oavgjort på matchen och vad händer då?
Jo Spurs lägger in en extra växel och pulveriserar Stoke i första hlavlek efter stundtals briljerande spel. Jermaine Defoe är en riktigt sylvass hemvändare och kommer att bli en stor tillgång för klubben. Stoke hade egentligen inte så mycket att säga till om. Nyförvärvet Matthew Etherington från West Ham jävlades med David Bentley stundtals, Bentley fick efter ett tag nog och hyvlade ner Etherington vilket gav gult kort och därmed en avstängning i derbyt mot Arsenal. Bra jobbat där Bentley.
Etherington haltade lite lätt av inför ögonen på en uppeldad långsida som gestikulerade åt den förre Hammers-spelaren. Samma spelare inledde en gång i tiden sin karriär på White Hart Lane och utmärkte sig i Tottenham som en duktig och snabb vänsttermittfältare. Supportrar glömmer sådana saker rätt lätt. Man minns det man vill minnas.

United gjorde sin plikt genom att fullkomligt krossa West Bromwich på The Hawthornes. 5-0 till Sir Alex manskap som tog ett steg närmare ligatiteln?
Heskey debuterade igår för Aston Villa och gjorde det med succé.
Med matchens enda mål borta mot Portsmouth så ordnade Heskey tre poäng åt Villa.
Heskey är kvalité och rutin personifierad. Ovärderlig för ett ung Aston Villa.
Portsmouth däremot är under isen. Hur länge stannar Tony Adams?

I FA-cupen sist så tog Wolverhampton emot Middlesbrough hemma på Molineux.
Ett serieledande lag med bra formkurva mot ett halvmediokert lag som alltid sladdar i mitten av Premier League. Och vad hände? Jo, Boro vann relativt lätt och åter såg man skillnaden mellan de olika serierna.
Fick sig självförtroendet en törn i den matchen så satt den sannolikt kvar inför gårdagens toppmatch mot Reading. Vid vinst hade Wolves kunnat rycka ifrån med flera poäng i toppen. Istället var Reading det tongivande laget och som också gick segrande ur striden.
Samtidigt gjorde Birmingham sin plikt hemma mot Derby medan lagen på kvalplats, Sheffield United och Preston, oväntat gick och förlorade. Detta är upplagt för Cardiff som, med två matcher mindre spelade, ikväll möter Coventry. Vinst där så klättrar walesarna i tabellen till plats nummer fyra.

Toppenskiktet av The Championship är som ett getingbo och värre lär det bli.
I bottenträsket däremot är det desperata dödsryckningar. Både Southampton och Charlton lyckades plocka poäng i kampen om fortsatt spel i den näst högsta serien.
Southampton med Michael Svensson som andre-coach vid avbytarbänken kunde efter 2-2 borta mot Norwich åka hem till sydkusten med en pinne i bagaget. Ännu nöjdare var Charlton och dess supportrar. Seger i derbyt mot Crystal Palace med 1-0 var en fingervisning på att man inte ger upp hur lätt som helst.

Tio poäng skiljer det mellan ettan och tvåan i League One. Dominanta Leicester på tronen tappade trots sin överlägsenhet två poäng då man igår mötte Brighton.
Hemma på Walkers Stadium blev det endast 0-0.
Dess bättre, för Leicester och för de som är mot den moderna fotbollens hybrid klubbar, så förlorade även tvåan MK Dons på hemmaplan. Helt oväntat gick bottengänget Leyton Orient och vann matchen med rättvisa 2-1. Sönt för Orient som på senare tid haft motgångar på många plan.
Millwall med två matcher mindre spelade, gjorde vad som förväntades utav dem.
Hereford fick sota för förlusten härom sistens mot Hull och Millwall kunde igår kväll nöjda åka hem till södra London med 2-0 i vinst och tre pinnar i bagaget. Segrar i de två mindre spelade matcherna innebär en andra plats.

Träning idag? Mår inte särskilt bra ifall sanningen skall fram. Ont i halsen och övriga kroppen. Smått frossig. Någon skit som går nu. Vi får i första hand se hur länge jag orkar idag här på jobbet. Känns som en dunderförkylning är på intågande. Egentligen skall ett sådant angrepp stoppas med en eller ett par glas whisky. Jag skall överväga saken.

Kvällens Fyrling och andra odds!

Sunderland - Fulham 1
West Brom - Man United 2
Tottenham - Stoke X
Portsmouth - Aston Villa 2

Är Reading mot Wolverhampton ett säkert kryss i The Championship så är en seger för Birmingham hemma på St Andrews mot Derby lika säkert.
Vidare så tror jag Londonderbyt mellan Charlton-Crystal Palace slutar 0-0 trots att Charlton är helt under isen.
Men vem är jag att tippa? Jag vinner ju aldrig ändå.

Det drar från transferfönstret!

Då man trodde att stiltjen hade lagt sig med övergångarna i den engelska ligan så blåser det upp igen. Efter helgen finns det massor av övergångar och spekulationer.
Arsenal,som inte haft någon vidare framgång sedan Thierry Henry och Fredrik Ljungbergs dagar, håller fortfarande på att fjäska för Zenit S:t Petersburgs Andrei Arshavin. Den lilla ryska trollkarlen har sedan han glänste i EM förra sommaren varit hett stoff på transfermarknaden. Men turerna kring grabben är många och även krångliga. Nu tjafsas det om priset. Någonstans inom mig har jag en känsla om att den där Arshavin kan komma att bli en ny Rebrov. Ni vet ukrainaren som värvades till Tottenham för stora summor men som där inte alls levde upp till förväntningarna. Eller lite som Schevtjenko då han gick efter en makalöst imponerande era i Milan till att totalfloppa i Chelsea. Någonstans ringer det en varningsklocka.

West Ham har signerat sitt första förvärv i transferfönstret.
Savio Nsereko från italienska Brescia. 19 åriga Nsereko imponerade stort i det tyska landslaget under U19 VM och ses som ett stort framtidslöfte. West Hams tekniske direktör Gianluca Nani, som likt managern Zola är italienare har bra koll på Nserekos CV efter spelarens tid i italienska ligan.
Och samtidigt som man förstärker truppen så tappar man också.
Hayden Mullins har signerat ett tre och ett halvårs kontrakt med Portsmouth. I West Ham spelade Mullins sammanlagt 192 matcher. Han gjorde under sina fem och ett halvt år i klubben

6 mål och är den spelare i dagens trupp som tillhört truppen längst tid.

Tottenham och Harry Redknapp vill värva sig upp ur bottenträsket.
Pascal Chimbonda värvas tillbaka från Sunderland medan Carlos Cudicini värvas från bänken i Chelsea. Ännu ett tecken på att man inte har förlåtit Heurelho Gomes dåliga inledning i klubben. Det är fortfarande mycket märkligt i mina ögon hur ett lag med spelare som
David Bentley, Michael Dawson, Didier Zokora, Aaron Lennon, Luka Modric, Tom Huddlestone och Roman Pavlyuchenko kan underprestera så som Tottenham har gjort sedan säsongens början. Ett riktigt mysterium faktiskt.

Har Killer-Svensson lagt fotbollsskorna på hyllan en gång för alla? Ja det är svårt att tro något annat då man i dagarna fått reda på att den förra landslagsbacken nu är assisterande manager i Southampton. Detta efter att manager Jan Pootvliet fick sparken förra helgen och samtidigt fick ta på sig skulden för klubbens fattiga framgångar på senare tid.
Klubbens fans är kluvna i frågan. En del anser att det är rätt att plocka in ifrån truppen som har känslor för laget och bra insyn i klubben. Andra tror att allt är ett verk av ordförande Rupert Lowe och ett sista försök för denne att klara sig kvar inom klubben.
Svensson är ett aktat namn på St Marys och mycket uppskattad för sina år i klubben.
Jag är delvis skeptisk till spelare som iklär sig en tränarroll. De lever i huvudsak på sina namn som fotbollsspelare och det säger inte ett dyft om hur dem är som tränare.
Men hur som helst så önskar jag Michael Svensson lycka till och att han hjälper till att dra upp Southampton ur dyn. En klubb som The Saints är inte värda ett sådant öde.

Stort Sheffield-intresse inför "Stålderbyt"!

Sheffield är en storstad och ett storstadsområde i South Yorkshire. Den har fått sitt namn efter sitt ursprung på ett fält vid River Sheaf som flyter genom staden.
Staden har utvecklats från sina till övervägande delen industriella rötter till en bredare ekonomisk bas. Sheffield har runt 530 300 invånare och är en av de åtta största engelska städerna utanför London, vilka utgör English Core Cities Group. Det större Sheffield Urban Area, vilket breder ut sig utanför stadsgränserna, har 640 720 invånare.

Och trots att staden inte har ett lag i högsta ligan denna säsong så är fotbollsintresset så stort att man går ur huse för att se fotboll på antingen Bramall Lane som är Sheffield Uniteds hemmaarena eller på Hillsborough där rivalen Wednesday huserar.

Staden har sedan den industriella revolutionens födelse varit massproducent inom stålindustrin samt även kolindustrin. Sheffield Wednesday grundades 1867 av ett gäng stålarbetare som började spela fotboll efter arbetsdagens slut. Sheffield United i sin tur kallas för "The Blades" efter de knivar,bajonetter och svärd som tillverkades av klubbens grundare.

Det är därför inte så konstigt att man i folkmun kallar sitt derby för "The Steel Derby"

Fotbollsintresset i staden är som sagt mycket stort. Det kommande derbyt bevisar det genom att det såldes slut samma dag som biljetterna släpptes.

Detta hindrar dock inte de tusentals Wednesday-supportrar som vill se matchen.

Klubbarna har nämligen kommit överens om att tv-sända matchen på Wednesdays arena Hillborough.

Tusentals Wednesday-fans kommer spara upp emot 22 pund om de tittar på Sheffield-derbyt live på storbildsskärm på Hillsborough i stället för att gå till Bramall Lane. Ugglorna tar sju pund för vuxna med säsongsbiljett, tio pund för vuxna utan säsongsbiljett och fyra pund i rabatt för evenemanget den 7 februari – när klubbens 3000 biljetter till Bramall Lane blev utsålda på några få timmar i måndags.
Matchbiljetterna kostade 29 pund för vuxna och 19 med rabatter. United har redan gått med på en satellitöverföring på Hillsborough men enligt Football League-reglerna kunde inte Ugglorna bekräfta deras del i arrangemanget förrän efter att matchbiljetterna var utsålda.
En 45 kvadratmeter stor skärm kommer resas på planen och kommentarerna skall komma från lokalradion.

Bara South Stand med sina 11 000 platser kommer vara öppen. Ordförande Lee Strafford sade i en intervju häromveckan:

"-Vi är väldigt glada att vi får möjligheten att hålla detta satellitöverförda evenemanget som kommer låta många av våra supporters få titta på Steel City-derbyt på deras hemmastadion.
”Den farten som bortabiljetterna såldes ut på visar att det finns ett stort sug efter att få se detta så vi ser fram emot att få bevittna tusentals Wednesdayiter på Hillsborough för det som lovar att bli en stor dag i S6.”
Biljetterna kommer säljas enligt följande: på fredag innehavare av säsongsbiljetter, max två biljetter var; på tisdag medlemmar, max två biljetter var; på onsdag allmän försäljning.
Säsongsbiljettinnehavare kommer få välja bland alla platser men de som har säsongsbiljetter till South Stand kommer kanske inte få välja sina vanliga platser då först till kvarn gäller. Biljetter kommer bara säljas på förhand, ingen försäljning på matchdagen.

Grindarna öppnas 10:30 på matchdagen och förfriskningar kommer säljas i gångarna vid South Stand. The Owls Megastore kommer vara öppen från kl 9 fram till kick-off vid tolvslaget.
De sista biljetterna kommer gälla för de tio första raderna som kommer vara tillgängliga beroende på väderförhållandena.
Wednesday varnar att eventet bara är till för deras fans och säsongsbiljettinnehavare som tar med ett bortafan kan få sin säsongsbiljett konfiskerad.

Övergångar,avgångar och cupknallar!

Jimmy Bullard lämnade Wigan för att komma närmare familjen i London. Det var en av de största anledningarna till att han 2006 flyttade till Fulham.
Lite sensationellt då är att han igår skrev på för Hull City.
Hull City som ligger på längre avstånd från London än vad Wigan gör.
Orsaken är ju definitivt pengar. Enligt rykten skall han ha krävt dubbel lön, från 25.000 pund i veckan till 50.000. Något som ägaren Mohamed Al-Fayed och manager Roy Hodgson bestämt nekade,
Värvningen av Bullard blir Hulls dyraste genom tiderna. Motsvarande 60 miljoner svenska kronor får Hull betala Fulham.

Svider denna summan till i plånboken så lär kostnaderna för totalförstörda toaletter och en vandaliserad bortasektion även spä på utgifterna. Efter gårdagens vinst i FA-cupen mot Millwall hemma på KC Stadium så yttrade sig missnöjet hos bortafansen på ett lite destruktivt sätt. Inför en lamslagen hemmapublik och matchvärdar gick man bärsärk. Ett femtiotal stolsäten bröts loss och kastades in på planen och mot hemmasupportrarna. Ifrån Hull håll så kräver man nu att Millwall skall stå för kostnaderna för vandaliseringen.
Hur gick matchen då? Michael Turner och Ian Ashbee gjorda varsitt mål då Hull inför 18.639 åskådare vann matchen med 2-0. Hulls manager Phil Brown provade cupdagen till ära med att rotera friskt i truppen.
Första gången sedan 1989 är man nu klara för femte omgången av FA-cupen.

Några som inte klarade avancemang till nästa omgång är titelhållarna Portsmouth.
Hemma på Fratton Park förlorade man med 2-0 mot Swansea. Ifall Swanseas manager Martinez idag hyllas som en ”giantkiller” så är det dystare inne på Tony Adams kontor. Pompeys manager har inte haft det lätt sedan han ersatte Harry Redknapp och det är nog bara en tidsfråga innan klubben gör sig av med honom.

Häromveckan skrev jag om den katastrofala stämningen i Southampton. Bättre har det inte blivit sedan dess.
Jan Poortvliet lämnar Saints med omedelbar verkan.
Efter en katastrof säsong så här långt med bara en hemmavinst på fjorton försök blev pressen för hård på manager Jan Poortvliet. Poortvliets huvud rullade först och nu är supportrarna ute efter en större syndabock. Klubbens ordförande Rupert Lowe anses ha ett stort finger med i klubbens dåliga finanser och usla ekonomi. Supportrarna kommer till nästa helgs hemmamatch mot Swansea ha en demonstrtion för att få bort honom från klubben.

Arsenal kom till Wales och Ninian Park idag med ett ungt lag.

Det höll på att straffa sig.
Hemmalaget Cardiff City med en fanatisk och högljudd publik i ryggen var större delar av matchen det bättre laget. Omspelet på Emirates Stadium lär inte göra det lättare för Bluebirds.
Cardiff med flera landslagsmän i truppen hemmahörande i skotska och walesiska landslaget var det spelförande laget och visade stundtals upp hård och fysisk brittisk fotboll av gammal god klass. Arenan Ninian Park är även den av gammal god brittisk klass. Efter att bevittnat dagens match på Viasat är det svårt att förneka att känslor för Cardiff växte.

Tidningen Liverpool Echo avslöjade i dagarna att The Reds amerikanska ägare Tom Hicks och George Gillett inte drar jämnt. Detta har gjort att duon nu vill separera och sälja vidare klubben. En av spekulanterna är araben Nasser al Kharafi som uppges vara världens 48:e rikaste man. Al Kharafi säger sig vara Liverpoolsupporter sedan ungdomens dagar då han studerade i England.
Samma Liverpool fick i dagens FA-cupderby se Evertons Lescott göra 1-0. Resultatet stod sig in i andra halvlek då Gerrard fick nog. 1-1 slutade det 210:de Merseysidederbyt där Gerrard och Tim Cahill likt förra veckans derby stod som de dominanta på planen. Omspel på Goodison Park och först då kan man utse vilken av klubbarna som är bäst i staden. Tredje gången gillt i år.

Från Peking till Yeovil!

Yeovil Town Football Club grundades 1895. Hemmamatcherna spelas på Huish Park och klubben har smeknamnet ”The Glovers”. Staden Yeovil ligger i sydvästra England i grevskapet Somerset. Med dryga 40.000 invånare som har arbetsgivare inom flyg och försvarindustrin så spenderas helgerna på Husih Park. Fotbollsintresset i staden är stort och det grönvita bredrandiga tröjorna går som smör i solen i souvenirshopen.
Fotbollsmässigt är Yeovil inget att hänga i granen. Under 1990-talet spelade klubben i The Conference och har sedan dess pendlat mellan hopp och förtvivlan. 2004 tog man sig upp i League Two och gjorde där en så bra säsong att man året därpå lyckades ta sig upp i League One.
En av klubbens bättre spelare är kanadensaren Marc Bircham som en gång i tiden var en hyllad mittfältare med över hundra spelade matcher i både Millwall och Queens Park.
Bircham kan nu få en svensk lagkamrat.
Thomas Magnusson har under de senaste säsongerna spelat med IFK Norrköping och har där med sin kraftfulla stil varit en bra mur i lagets försvar. Kontraktet med IFK gick ut 2008 och 30-åriga Magnusson har efter det varit klubblös. Men det ser ut att ändra på sig nu. Han är just nu på provspel för Yeovil.

Från Allsvenskan till tredje ligan i England. Steget är stort på många plan.

Anrika Norrköping har alltid haft ett stort stöd i Sverige och i synnerhet i sin egna stad. Magnusson berättade i en intervju att fotbollsintresset i Yeovil är mycket större än i Norrköping. Då hör det ju även till saken att Yeovil som stad är mindre, färre invånare och har en meritlista som ligger i lä jämfört med IFK Norrköping.

Bilder från Plough Lane

Jag skrev om Plough Lane för ett tag sedan här på bloggen och igår när jag var ute och slösurfade fann jag följande bilder. Bilderna är tagna kort innan rivningen 2001 och jag kan helt enkelt inte låta bli att publicera dem.