TLC- SVERIGES STÖRSTA OCH BÄSTA BLOGG OM BRITTISK FOTBOLL

onsdag 28 januari 2009

Marknadsföring på bästa sätt!

Du har de fyra stora lagen. Lag som Chelsea, Manchester United, Liverpool och Arsenal har ständigt rubrker i tidningar oavsett om det handlar om fotboll, ekonomi eller spelarskandaler.
Sedan har du lagen som ligger strax under toppskiktet som har varit med i matchen sedan lång tid tillbaka men som aldrig riktigt exploderat.
Då tänker jag på Aston Villa,Tottenham,Manchester City,Newcastle och i viss mån Portmouth som på senare tid försökt bygga upp ett imperium, vunnit en FA-Cup titel och sedan falerat.
Klassikerna hos svenskarna är många. En del lag har jag redan nämnt men ett par till finns även. West Ham och Wolverhampton är två stycken.
Sheffield Wednesday blev populärt i Sverige då Roland Nilsson lirade i klubben medan Coventry lockade blågula sympatisörer då den sistnämnde, Magnus Hedman, Tomas Antonelius och Richard Spong spelade i klubben.
Många lag satsar på att marknadsföra sig Asien. Hur gör man då?
Jo, man säljer sig glatt till en kapitalstinn sponsor i fjärran östern och lyssnar sedan slaviskt på kraven ifrån dessa. Och har man ingen sponsor därifrån så finns det ändå intresse i matchen.
Har du en spelare från Thailand exempelvis så säljer du tröjor och tv-rättigheter i det landet trots att Thailand inte ens hade slagit Qviding i en träningsmatch. Thaksin Shinawatra hade noll koll på fotboll då han tog över Manchester City. Han spottade Svennis i ansiktet då han krävde att klubben skulle värva thailändska landslagsmän. Vad skall man med ”sådana” till då det finns betydligt bättre i ungdomslaget? Man har dem för marknadsföringens skull.
Ett flertal lag i de högre serierna i England värvar eller tvångsvärvar asiater bara för sakens skull. På sin höjd lyckas 1 av 10. Om ens det. På lång sikt blir spelarna maskotar för klubbarna.
Spelare som har inskrivet i sina kontrakt att de måste spela minst en tredjedel av säsongens alla matcher trots att medspelarna är bättre. De gamla blåvittspelarna Håkan Mild och Nicklas Alexandersson råkade ut för detta och trots att denna duo inte är duktiga fotbollsspelare så var de ändå bättre än de asiater som petade dem. Då fattar ni hur det ser ut?

Detta är ett marknadföringssätt på bästa manér. Sälj dig som en hora, lägg upp dig med spretande ben och ta emot. Bara de rätta pengarna kommer in på kontot.
Så är det ju. Simple as that!
Funderade även på saken rent geografiskt och förstod snabbt att inte bara Asien med sin miljardpublik och industri lockar.
Klubbarna vill även sälja sig till andra världsdelar.
Fulham är klubben som spretat med benen för den amerikanska kontinenten och marknaden.
För att locka publik i Australien och Oceanien så värvade Middlesbrough en gång i tiden målvakten Mark Schwartzer. Då han dök upp fick australiensarnas upp sitt intresse för våran fotboll. TV-kanaler började sända matcherna och den inhmeska ligan expanderade.
Snart var det fullt av australiensare i den engelska ligan. Harry Kewell var den kändaste. Han var enormt populär då han spelade i Liverpool och Leeds.
Idag säljer Lucas Neill (West Ham),Tim Cahill (Everton), Blacburns aussie-duo Emerton och Grella samt alla tiders Mark Viduka i Newcastle, tröjor om aldrig förr i sina hemländer.
Vem gynnar detta?
Jo, klubbara som köpte dem för en billig peng från de små klubbarna i Australien.
De engelska klubbarna tjänar multum på sina sponsorer och turister från den gamla straffkolonin.
Idag är fotboll en relativt stor sport i Australien. Folket i landet har lärt sig att acceptera och gilla världens största sport.
Kanalen FOX Sport i Australien sänder varje match där landsmän spelar i.
Så sitter du i en tv-soffa i Sydney så kan du med ett leende på läpparna se en mängd australiensare spela i Premier League samtidigt som du även kan se Mile Sterjovski spela för Derby, Nick Carle för Crystal Palace och ända ner till League One där Neill Killkenny håller fanan högt för Leeds.
Cash is king även i "Down Under" !

Inga kommentarer: